Gå till huvudinnehåll

”Jag stod inte ut med mig själv när jag var berusad”

I över tio år försökte LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson komma fram till hur han skulle kunna konsumera alkohol på ”lagom nivå”.

– Jag satte upp hur många regler som helst för mig själv. Bara öl, varannan vatten – allt det klassiska. Ändå hände det att jag blev alldeles för berusad. Till slut stod jag inte ut med mig själv när jag druckit.

Det var då han bestämde sig för att under ett år avstå helt från alkohol – som ett projekt.

Nu har det snart gått 15 år.

Karl-Petter Thorwaldsson har sin bakgrund i den småländska glasbruksmiljön, närmare bestämt i Kosta. När han blev SSU-ordförande 1990 flyttade han till Stockholm och mötte en helt annan alkoholkultur än den han var van vid.

– Som tur är hade jag kvar den småländska synen om att man inte går på krogen mitt i veckan, det var säkert det som räddade mig.

Ändå, berättar han, blev det betydligt mer alkohol än tidigare. Och är man uppväxt med normen att ”alkohol bara är till för att bli full”, inte för njutning, kan det bli svårt. Karl-Petter Thorwaldsson var 13 år första gången han var riktigt berusad, eller ”arbetarfull” som han säger själv när han beskriver uppväxten. Det var Valborgshelg och omgivningens reaktioner var kanske inte de förväntade.

– Det var ryggdunkningar och positiva kommentarer om att jag nu var vuxen och kunde dricka som en karl, helt enkelt väldigt långt från synen på alkohol som någon typ av förfinad måltidsdryck.

Karl-Petter Thorwaldsson valdes till LO:s ordförande 2012. Han tycker Sverige är ett föregångsland när det gäller att ”göra allt för att människor med alkoholproblem ska få hjälp så att de kan behålla jobbet”

Försökte hitta strategier 

Efter flytten till Stockholm, där han först arbetade som ordförande i SSU och sedan ABF, kämpade han i många år med att försöka hitta strategier för att dricka på en acceptabelt normal nivå.

– Jag hittade säkert på 2 000 olika regler för mig själv, men ändå hände det ett par gånger per år att jag blev alldeles för berusad. Jag tyckte det var hemskt, särskilt att mina barn någon gång såg mig i det skicket.

Med ett ansvarskrävande jobb, som även innebar upp ­ drag åt statsministern, bestämde han sig för att pröva ett nytt grepp – att under ett år helt avstå från alkohol för att sedan utvärdera försöket.

– Jag kom fram till att fördelarna avsevärt överväger nackdelarna, så beslutet att fortsätta avstå var väldigt lätt. Det var helt underbart att varje morgon vakna med gott samvete. Jag ser det som en självförtroendefråga och jag behövde aldrig fundera på om jag sagt eller gjort något som jag inte kunde stå för. Jag kände mig hyper-krispig i hjärnan – helt oslagbart!

Men han försöker inte dölja att det även finns saker han saknar:

– Att sitta på krogen och snacka med kompisar, skratta och flamsa lite – det är ju väldigt kul. Det blir inte samma sak nu. Som nykter tycker man ju bara att de som är lite påverkade är högljudda och tjatiga.

"Sticker alltid ut" 

Och alkoholnormen är fortsatt stark. Inget som Karl-Petter Thorwaldsson gjort i privat- eller yrkeslivet har renderat så många kommentarer som att han slutat dricka alkohol. Vissa blir till och med provocerade.

Det är lite jobbigt att man alltid sticker ut. Det här blir fortfarande en snackis vare sig jag är på en vanlig middag eller på Nobelfesten. Det blir oftast mer prat om att jag inte dricker än om det som egentligen skulle diskuteras.

– Men jag är rätt stark i mig själv och har tyvärr många kompisar som gått under av alkohol, så jag saknar knappast argument.

Sedan ett par år tillbaka är all alkohol borttagen från LO:s representation. Inte en krona läggs på alkoholhaltiga drycker och medlemmarna ska aldrig mer kunna se rubriker av typen ”Så festar facket på medlemmarnas bekostnad”. Det är inte Karl-Petter Thorwaldsson som drivit frågan, men han tycker det är helt rätt beslut.

En fråga som han gärna missionerar om är att han anser att chefer på alla nivåer ska avstå från att bjuda in till after work.

– Chefer ska tänka två gånger, de har ingen aning om vilka medarbetare som kan råka illa ut av en sådan här sak. När chefen tar initiativ sätter det en press på närvaro, ingen vill vara tråkig och ointresserad.

– Det är samma sak med kickoffer och liknande arrangemang. Chefer måste kunna tänka nytt – strunta i baren! Med rätt upplägg går det att få igång sin stab på en frågesport.

"Är ett samhällsproblem"

Han understryker också vikten av att arbetsplatser har samarbete med någon typ av företagshälsovård och att det finns upparbetade planer för en situation där alkoholproblem uppdagas i yrkeslivet.

– Allt sådant här måste finnas på plats. När något händer behövs oftast betydligt större insatser. Alkohol är inget arbetarklassproblem, det är ett samhällsproblem.

Själv sätter han sin gräns vid det som går att köpa på en livsmedelsaffär. Vid festliga tillfällen kan det bli en folköl hemma, i offentligheten kör han helt alkoholfritt.

När vi har privata middagar bjuder jag alltid på fina sorter, det vill jag att mina gäster ska få. Kanske är jag den nykterist som handlar mest på Systemet.

Han säger att det finns en person han lider lite med – sin sambo.

– Hon vill gärna ta ett glas vin på fredagskvällen och det blir ju inte samma sak om man inte är två som delar den känslan. Hon är självklart glad för min skull och stöttar mig i allt, men det hindrar inte att det kan kännas lite tråkigt.

Samtidigt är han skoningslös om han förstår att någon i hans närhet dricker för mycket.

– Jag är inte rädd för konfrontationer, men jag är förstås noga med att personen ifråga själv måste vilja få till en förändring för ett bättre liv – annars går det inte.

Artikeln kommer från Alkoholrapporten 2019

Du kan läsa fler artiklar eller beställa rapporten här.