Gå till huvudinnehåll

”Medberoende borde vara en egen diagnos”

Över en miljon människor i Sverige är anhöriga till en person med alkohol- eller drogberoende, ett anhörigskap som är förknippat med svår stress och ständig oro och som på sikt kan vara nedbrytande. I många fall utvecklar den anhöriga en egen och nog så allvarlig problematik: medberoende.

– Tusentals människor lever i ett djupt destruktivt medberoende, men i dagsläget har samhället ingen beredskap för att hjälpa dem, säger Fred Nyberg, professor emeritus vid Uppsala universitet och en av Sveriges ledande beroendeforskare.

Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Foto: Bosse Johansson

Medberoende är alltså ett tillstånd där en nära anhörig till en person med beroendeproblematik anpassar sig så till den milda grad till den beroende att han eller hon nästan utplånar sig själv i sin strävan att i alla situationer skydda, bevara och hjälpa den beroende. Den medberoende kan sägas utveckla ett osunt beroende av den andres tillkortakommanden för att tillfredsställa sina egna känslomässiga behov.1

– Den medberoende förlorar sig själv i omsorgen om partnerns behov, säger Fred Nyberg. Hon – oftast är det en hon – lider å ena sidan av intensivt behov av att få göra allt för honom, å andra sidan har hon ett starkt behov att helt fly från honom.

Sårbara anhöriga

Det är alltså inte alla som lever med en beroendesjuk som utvecklar ett medberoende, utan problematiken är betydligt mer specifik och tycks finnas hos anhöriga med särskild sårbarhet. I vetenskapliga sammanhang dök codependency, som det heter på engelska, upp för drygt 30 år sedan. Det var då som den amerikanske psykiatrikern Timmen L. Cermak publicerade Diagnostic Criteria for Codependency, som titeln antyder ett försök att sätta upp diagnostiska kriterier för medberoende.2 Cermak argumenterade för att tillståndet borde klassas som en personlighetsstörning med egen diagnoskod i DSM, den internationellt använda diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar.3 Emellertid fick han begränsat gehör bland forskare och experter.4

– Flera forskningsrapporter noterar psykisk ohälsa hos kvinnor till alkoholiserade män, men man har undvikit att associera fynden till konceptet medberoende. En anledning är att många psykiatriker och forskare helst velat skjuta undan problemet och placera det under en annan befintlig psykiatrisk diagnos, men oviljan att ta till sig begreppet beror även på att man missförstått dess innebörd, säger Fred Nyberg.

Likväl rör sig forskningen framåt och Fred Nyberg menar att det idag bör gå att utarbeta en diagnos baserat på det index för medberoende som togs fram år 2000 och som även använts i senare studier.5, 6

– Utifrån existerande index bör vi kunna etablera diagnostiska instrument som gör det möjligt att identifiera de personer som uppvisar medberoendets karaktäristiska beteenden, säger han. För så länge det inte finns en diagnos kommer de här människorna inte tas på det allvar som krävs för att de ska kunna få hjälp.

Okunnigt bemötande

Han drar parallellen till fibromyalgi, ett kroniskt smärtsyndrom som huvudsakligen drabbar kvinnor där det fram till för ett par decennier sedan inte fanns någon allmänt erkänd diagnos – trots att åtminstone ett par procent av världens befolkning är drabbad.7

– På den tiden var det inte ovanligt att kvinnor med fibromyalgi blev avfärdade som gnällkärringar i vården, säger han. På motsvarande sätt riskerar personer som lider av medberoende att bemötas med okunskap och förutfattade meningar.

Många som lider av medberoende får ofta höra att de helt enkelt borde lämna personen ifråga – ge upp och inse att de aldrig kommer att kunna ändra på den berondesjuke. Men det kan vara lättare sagt än gjort, dels för att en icke oväsentlig andel av personer med beroendeproblematik är kreativa och fascinerande människor som det är lätt att fastna för, dels för att den medberoende efter en tid inte anser sig ha något eget värde utöver det de kan hjälpa den beroendesjuke med.

Ett av skälen till att Fred Nyberg finner frågan om diagnostik och behandling av medberoende så angelägen är att det handlar om ett mycket destruktivt tillstånd som kan få allvarliga följder för den psykisk hälsan såsom stress, depression och självmordstankar.

Så bedöms medberoende

The Holyoake Codependency Index är ett självskattningsformulär där varje påstående ska ges ett värde från 1–5 där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt.

  1. Väldigt ofta låter jag bli att försöka bli vän med andra eftersom jag tror att de inte kommer att tycka om mig.
  2. Vad som än händer kommer familjen först.
  3. Mitt liv kontrolleras av min partners beteende och problem.
  4. Jag sätter alltid min familjs behov före mina egna.
  5. Jag lever för mycket efter andra människors standarder.
  6. Jag spelar upp en charad för att imponera på andra. Jag är inte den person jag låtsas vara.
  7. Effekterna av min partners beteende utgör ett ständigt hot mot mig.
  8. Det är mitt ansvar att ägna min energi åt att hjälpa mina nära och kära att lösa sina problem.
  9. För att komma överens och vara omtyckt måste jag vara den som andra vill att jag ska vara.
  10. Jag skulle kunna klara av saker och ting på ett funktionellt sätt om bara min partners beteende ändrades.
  11. Vad jag känner är inte viktigt så länge de jag älskar har det bra.
  12. Eftersom det vore själviskt kan jag inte sätta mina egna behov före andras.
  13. Jag måste hitta på bortförklaringar och be om ursäkt för mig själv mest hela tiden.

Artikeln publicerades först i Alkoholrapporten 2018