”Flera faktorer bakom ungas minskade alkoholkonsumtion”

Under 2000-talet har alkoholkonsumtionen bland svenska skolungdomar sjunkit kraftigt och alkoholdebuten har senarelagts. Samtidigt syns nu tecken på att nedgången i drickandet hejdats bland elever i årskurs nio.

– Än är det för tidigt att uttala sig om den bromsade nedgången verkligen är en förändrad trend. Vi behöver följa utvecklingen ytterligare några
år, säger Siri Thor, utredare på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Under 1990-talet ökade ungas alkoholkonsumtion markant. Pojkarna i årskurs nio drack som mest vid millennieskiftet, som mest drygt fem liter ren alkohol per person och år. Flickorna nådde sin toppnotering, 3,2 liter, fem år senare. Med tiden har konsumtionen minskat och från 2016 har snittet legat kring 1,1 liter ren alkohol per person och år. Bland elever i gymnasiets årskurs två har årskonsumtionens mängd i stort sett sjunkit oavbrutet sedan den högsta noteringen 2006 – 7,7 liter för pojkarna och 4,6 för flickorna. Det innebär att den konsumerade volymen alkohol för 2019 utgör en dryg tredjedel av volymen 13 år tidigare.1

Vad som ligger bakom ungdomars förändrade dryckesvanor har forskningen inga säkra svar på, men en mindre studie vid Stockholms universitet lyfter fram ett antal möjliga delförklaringar.2 De 49 tonåringar som forskarna intervjuade uppgav faktorer som tidsbrist på grund av studier och fritidsaktiviteter samt användandet av sociala medier. Studien pekar också på att alkoholkonsumtion inte längre är en lika stark symbol för att bli vuxen och att unga idag är mer reflekterande och ansvarstagande. Ungdomar umgås också idag i större utsträckning med sina föräldrar vilket ger de vuxna ökad kontroll.

– Jag tycker att den här typen av kvalitativa undersökningar är väldigt intressanta och viktiga. Intervjustudien pekar också ut de faktorer som det länge spekulerats om och visar att det troligen är en kombination av flera faktorer som ligger bakom ungas minskade alkoholkonsumtion, säger Siri Thor på CAN.

Det är inte bara det samlade drickandet som minskat, utan även ungdomars intensivkonsumtion, det vill säga konsumtion av en större alkoholmängd – minst en flaska vin eller motsvarande – vid ett och samma tillfälle. År 2000 intensivkonsumerade nästan var tredje pojke i årskurs nio minst en gång i månaden mot strax under åtta procent 2019. Vid samma tid intensivkonsumerade ungefär en av fyra flickor en gång per månad eller oftare vilket kan jämföras med dagens cirka åtta procent. För gymnasie­ungdomarna har andelen intensivkonsumenter minskat från närmare 50 procent år 2010 till 2019 års nivåer, 22 procent bland pojkar och 17 procent bland flickor.

Ett annat mått med relevans för skadlig alkoholkonsumtion är andelen högkonsumenter. Som högkonsumenter räknas män vars veckokonsumtion överstiger 14 standardglas och kvinnor som dricker mer än nio glas per vecka. Det bör dock framhållas att denna definition avser vuxna och egentligen inte ska tillämpas på ungdomar, som egentligen inte borde dricka alls. År 2019 var tre procent av niondeklassarna och sex procent av gymnasie­eleverna högkonsumenter. 3

Färska siffror om skolungdomars substansbruk visar de positiva effekterna av en senarelagd alkoholdebut. En debut i unga år hänger nämligen ihop med en mer regelbunden användning och framför allt gäller det för berusningsdrickande. De i undersökningen som berusningsdebuterat innan de fyllt 16 år hade i dubbelt så stor omfattning berusat sig under de senaste 30 dagarna jämfört med gruppen som gjort berusningsdebut högre upp i åldrarna.4

Minskad problembörda

CAN har sedan i mitten på 1990-talet frågat svenska elever om olika problem de upplevt i samband med sin egen eller andras alkoholkonsumtion. Det gäller till exempel om de hamnat i bråk, haft sönder eller tappat saker, blivit rånade eller hamnat på sjukhus.

Mätningarna visar att problembördan minskat under 2000-talet förutom en tillfällig ökning kring 2010. Minskningen gäller både för de elever som konsumerar alkohol och de som inte gör det.

– Att den alkoholrelaterade problembördan har minskat i takt med att allt färre dricker är en förväntad utveckling, säger Siri Thor. Men att minskningen även gäller bland dem som dricker är intressant. En minskad alkoholkonsumtion i gruppen som dricker skulle jag säga är en rimlig förklaring till varför den alkoholrelaterade problembördan minskar även där.

Siri Thor har varit med och genomfört en studie där man undersökte förhållandet mellan alkoholkonsumtion och problembörda över tid. Hypotesen var att ju färre som dricker alkohol, desto mer avvikande kommer den krympande andel som ändå dricker att vara och deras beteende kommer att ses som avnormaliserat. Detta skulle i sin tur, resonerade forskarna, möjligen kunna innebära att de som dricker i en tid då det anses "onormalt" skulle drabbas av fler alkoholrelaterade problem än de som drack på den tiden det var vanligare.5

– Men, säger Siri Thor, det visade sig att ungdomar som drack i starten av studien upplevde ungefär samma mängd problem som unga alkoholkonsumenter gjorde drygt 15 år senare – problembördan tycks alltså hänga samman med den individuella konsumtionen snarare än den genomsnittliga konsumtionen i åldersgruppen.

Under 2019 fortsatte den sjunkande trenden för rapporterade problem i gymnasiet. För niondeklassarna stannade den dock av och pekade något uppåt. Det är emellertid för tidigt att dra några slutsatser om framtiden utifrån detta, enligt Siri Thor.

Förstörda kläder vanligast

Av de tillfrågade elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna svarade ungefär hälften av högstadie- och gymnasieeleverna att de råkat ut för något av de alkoholrelaterade problem som ingick i 2019 års undersökning. De vanligaste problemen var att ha förstört kläder eller saker, vilket uppgavs av över 20 procent av niorna och över 25 procent av gymnasieeleverna. Att ha blivit fotograferad eller filmad i en kränkande eller pinsam situation samt att ha grälat kom också högt på listan.

Siri Thor konstaterar att problembördan förvisso minskat radikalt sedan millennieskiftet, men att problem av mer allvarlig karaktär fortfarande är relativt vanligt förekommande – som att 13 procent av niorna och åtta procent av gymnasieeleverna har kört fulla eller åkt med en berusad förare, och att mer än var tionde ungdom som druckit alkohol råkat ut för en olycka eller skadats. 6

Vad är ett standardglas?

  • 50 cl folköl
  • 33 cl starkköl
  • 1 glas rött eller vitt vin (12–15 cl)
  • 1 litet glas starkvin (8 cl)
  • 4 cl sprit

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar ungefär 33 centiliter starköl, ett glas vin (12–15 centiliter) eller fyra centiliter starksprit. 7