”Vården behöver ett kunskapslyft”

– Tyvärr är jag inte förvånad. Kunskapen om alkoholens hälsorisker är generellt låg, och det gäller även många inom läkarprofessionen. Det säger läkaren och alkoholexperten Sven Andréasson i en kommentar till Systembolagets undersökning.

Över hälften av de tillfrågade tror att starksprit är mer skadligt än andra alkoholhaltiga drycker, men riktigt så är det inte enligt Sven Andréasson.

– Rent medicinskt gör det ingen större skillnad vilken dryck alkoholen är förpackad i, det handlar snarare om hur man dricker.

Visserligen finns det forskning som talar för att risken för olyckor och skador är något större för sprit, men Sven Andréasson understryker att det är berusningsdrickande som är det stora problemet – oavsett typ av dryck.

Föreställningen om att starkspriten skulle vara särskilt hälsovådlig har en lång tradition som har gjort avtryck i den svenska alkoholpolitiken genom åren. Det var just brännvinet man ville få bukt med när man införde motbokssystemet för drygt hundra år sedan. När Systembolaget 1957 inledde kampanjen "Operation vin" var målet att mjuka upp den svenska brännvinstraditionen till förmån för en alkoholsvagare vinkultur.

Infografik över vilken svarenden tror är den mest skadliga alkoholhaltiga drycken

"Vin är vår tids brännvin"

– Man har visserligen varit framgångsrik i att styra över en stor del av alkoholkonsumtionen från sprit till öl och framför allt vin, men hälsoeffekterna av denna förskjutning var nog begränsade, säger Sven Andréasson. Det är mängderna och dryckesmönstret som är det farliga, så i någon mening kan man säga att vinet är vår tids brännvin.

När det gäller alkoholen som riskfaktor för olika sjukdomar och ohälsotillstånd stämmer svaren ganska väl överens med vad Sven Andréasson hade väntat sig.

 	infografik över i vilken utsträckning man tror att hög alkoholkonsumtion leder till ökad risk för vissa cancerformer

– Det är knappast överraskande att de som jobbar inom vård och omsorg har bättre kunskaper än allmänheten, men det blir oroande om man vänder på det – om bara hälften tror att en hög alkoholkonsumtion i hög grad ökar risken för vissa typer av cancer betyder det rimligen att den andra hälften inte tror det, säger han.

Föga förvånande utgör låg till måttlig alkoholkonsumtion en mindre hälsorisk, men att risken är mindre betyder inte att den är lika med noll, menar han.

– Till exempel har en studie på närmare 1 000 fall av alkohol relaterad cancer visat att en tredjedel drabbade personer med en konsumtion under det vi kallar riskbruksnivå.

Okunnighet om risk för demens

Han konstaterar att det inte tycks vara särskilt känt att alkohol är den största enskilda riskfaktorn för alla former av demens, däribland Alzheimers sjukdom – än en gång med tillägget att risken minskar med dosen.

Det är bara en bråkdel av respondenterna som tror att alkohol innebär en påtaglig risk att utveckla hudbesvär, men sanningen är att alkohol – särskilt vid hög konsumtion – både kan orsaka vissa hudsjukdomar och förvärra exempelvis eksem och psoriasis.

– För länge sedan, säkert 25 år, gjorde vi en studie där vi följde en hel årskull av patienter som vårdats på alkoholavdelningen på S:t Görans sjukhus och studerade deras vårdkonsumtion året därpå, säger Sven Andréasson. Vid en jämförelse med en åldersoch könsmatchad kontrollgrupp ur normalpopulationen visade det sig att de som vårdats för alkoholproblem hade en två till tre gånger större vårdkonsumtion generellt, men det var hudproblemen som stack ut – där var antalet vårdtillfällen hela elva gånger högre för dem som vårdats för alkoholproblem. 

Sven Andreasson kommer gående längs en gata i stan. Han har på sig en tunn dunjacka och handskar och tittar in i kameran.
Sven Andréasson, överläkare på Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm, och professor vid Karolinska Institutet, är inte förvånad över resultaten i Systembolagets undersökning av svenska folkets kunskaper om alkoholens inverkan på hälsan.

Svårt att ta upp frågan i vården

Systembolagets undersökning visar också att sju av tio av respondenterna i allmänheten någon gång fått frågor om sin alkoholkonsumtion när de varit i kontakt med vården, en andel som överraskar Sven Andréasson positivt.

– Visserligen har det blivit bättre de senaste 10, 15 åren, men så här höga tal har jag inte sett i de studier jag har läst, säger han.

Mindre positivt är att en stor del av dem som arbetar inom vård och omsorg uppger att det är svårt att ta upp frågan om alkoholvanor med en patient.

– Vårdpersonal är ofta oroligare än de hade behövt vara, och det är synd för patienterna förväntar sig dessa frågor vare sig det handlar om alkohol, övervikt eller annat som kan uppfattas som känsligt. Det som är viktigt är hur man formulerar sig – det måste vara respektfullt samtidigt som det inte får vara för svepande, som "och du har inga problem med alkoholen?".

På det hela taget menar Sven Andréasson att det skulle behövas ett kunskapslyft inom vården.

– Alkohol är välbekant, men märkligt förbisett i ljuset av dess inverkan på hälsan. Kunskap är en färskvara, och här behövs kontinuerlig utbildning – och det gäller även läkare.