Barnmorska vill se ny stor satsning - ”Vården är inte jämlik för de ofödda barnen”

– Det behövs resurser och satsningar för ett förändrat arbetssätt bland barnmorskor över hela landet. Som det är nu har vi inte en jämlik vård för våra allra yngsta och ofödda, säger Elisabeth Danielsson, barnmorska vid Hagateamet.

Elisabeth Danielsson i läkarkläder, tittar in i kameran och ler.

Elisabeth Danielsson, erfaren barnmorska och sedan länge engagerad i frågor om missbruk bland gravida och nyblivna föräldrar, vill se något av en "väckelserörelse" för att säkerställa att alla gravida kan få kvalificerad hjälp – oavsett var de bor.

– Siffrorna över hur många gravida som dricker alkohol har gått ned, men förbättringarna gäller inte den grupp som dricker mest. Det är oroande, säger Elisabeth Danielsson.

Själv arbetar hon på Haga Mödra-barnhälsovårdsteam i Göteborg, i dagligt tal Hagateamet, en satsning som får sägas stå modell för hur det skulle kunna se ut över hela landet.

Hagateamet har funnits sedan 2007, men Elisabeth Danielsson såg behovet av särskild uppmärksamhet på gravida med misstänkta missbruksproblem redan i början av 90-talet. Då arbetade hon i Angered, en förort till Göteborg, som är ett socialt utsatt område.

– Jag insåg hur många kvinnor det fanns som skulle behöva extra hjälp. Det gällde riskbruk eller missbruk av olika typer, men vi vet att det är alkohol som skadar fostret mest.

Tvärprofessionellt team

Hagateamet, som fokuserar på kvinnor som haft problem under det senaste året, är uppbyggt som ett tvärprofessionellt team med kompetens inom mödrahälsovård, barnhälsovård, psykosocialt arbete, beroendevård och psykiatri. Hit kan barnmorskor höra av sig med sina misstankar som kan grundas på en allmän oro för en kvinnas situation eller på de resultat som kommit fram genom AUDIT, Alcohol Use Disorders Test, ett frågeformulär som används för att identifiera och samtala kring riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion, något som numera är rutin.

– Det behövs resurser och satsningar för ett förändrat arbetssätt bland barnmorskor över hela landet. Som det är nu har vi inte en jämlik vård för våra allra yngsta och ofödda, säger Elisabeth Danielsson, barnmorska vid Hagateamet.

När det framkommer att en gravid kvinna under det senaste året haft ett riskbruk av alkohol, tagit droger eller använt beroendeframkallande läkemedel, bokas ett gemensamt besök för ett fördjupat samtal kring kvinnans alkoholvanor eller drogproblematik. Då närvarar både en barnmorska från Hagateamet och den ansvariga barnmorskan från kvinnans ordinarie barnmorskemottagning.

– Det viktigaste då är att få kvinnan att acceptera erbjudandet att komma till Hagateamet, säger Elisabeth Danielsson.

Teamet arbetar sedan med motiverande samtal och en kurator leder skapandet av det som kallas en familjekarta då djupare intervjuer ligger till grund för att kartlägga bland annat resurspersoner som kan vara till hjälp. Individuella vårdplaner läggs upp utifrån de behov som finns hos kvinnan och det väntade barnet. Kvinnan kommer till teamet minst en gång i veckan under hela graviditeten och varje gång tas ett övervakat urinprov eller salivprov.

– Vi måste vara väldigt noga med sådana rutiner. Det finns de som dricker trots att de går här hos oss. Är man en tung narkotikamissbrukare blir man inlagd på sjukhus, men så fungerar det inte med alkohol. Vi måste arbeta på andra sätt, säger Elisabeth Danielsson.

Till exempel försöker man få kvinnor att komma så tidigt som möjligt i graviditeten, ibland redan i vecka sex. Det ökar chanserna att så tidigt som möjligt börja arbeta med problemen.

Inom Hagateamet finns också en barnavårdscentral där barnen regelbundet tas omhand fram till cirka åtta månaders ålder. Därefter följs de barn som exponerats för alkohol eller doger upp en gång om året till skolstarten. Systemet har byggts upp utifrån kunskapen om att det finns en stor risk att kvinnor återfaller i drickande när barnet är fött.

Drack i större mängder

Det var 2005 som Riskbruksprojektet i dåvarande Folkhälsoinstitutets regi startade och omfattade mödra- och barnhälsovård och även vårdcentraler. En bakgrund till projektet var att forskare hade studerat gravida kvinnors alkoholvanor anonymt i graviditetsvecka 32. Det visade sig att 30 procent av de gravida uppgav intag av alkohol, och åtta procent av kvinnorna drack alkohol i större mängder.

När nya studier gjordes för några år sedan visade det sig att åtta procent av de gravida drack alkohol under graviditeten, men då i större mängder. Riskbruksprojektet innebar att barnmorskor utbildades i hur alkoholfrågan skulle lyftas under tidig graviditet med hjälp av AUDIT-formulär, och hur information om risker med alkohol under graviditet skulle förmedlas.

Barnmorskor och barnhälsovårdssjuksköterskor vid Hagateamet var utbildningsansvariga för Riskbruksprojektet inom Göteborg och Södra Bohuslän – och är så fortfarande.

– Det är klart att det ofta är tungt. Man får ta del av många svåra situationer och upplevelser. Jag har klarat det tack vare fantastiska kollegor och att jag kunnat varva med undervisning och föreläsningar.

Måste fråga på rätt sätt

Och utbildningsbehovet bland barnmorskor i Sverige är fortfarande stort, enligt Elisabeth Danielsson.

– Det gäller både att våga fråga och att ställa frågorna på rätt sätt. Och sedan måste det finns en struktur för att ta hand om svaren. Det gör det inte överallt och det är därför vi inte har någon jämlik vård för de allra yngsta.

En annan viktig aspekt, menar hon, är hur AUDIT används.

– Det är en grund för samtal, inte ett mätinstrument. Man måste vidga sitt synfält och dra slutsatser utifrån ett bredare perspektiv. Man kan exempelvis fråga om en kvinnas tidigare alkoholvanor och inte bara stanna vid det senaste året även om det är vårt primära fokus. Det behövs oftast bara några extra frågor för att bilden ska fördjupas avsevärt.