flera olika problem i diskussionen om risknivåer - "Ju mindre alkohol, desto bättre"

Ofarligt upp till en viss gräns och rentav bra för hälsan i små mängder? Nej, vetenskapen erbjuder inte några universella riktlinjer för en säker alkoholkonsumtion. Huvudbudskapet är istället ”ju mindre alkohol, desto bättre”. Det menar professor Peter Allebeck som varit med och tagit fram underlag för nya rekommendationer om risknivåer.

Peter Allebeck

I många länder finns riktlinjer för vilken nivå av alkoholkonsumtion som av hälsoskäl inte bör överskridas. Informationen skiljer sig dock åt mellan olika länder och ger dålig vägledning för den som vill ha tydliga svar. I Sverige ingår de i Socialstyrelsens riktlinjer för arbete med levnadsvanor. Dessa bygger på gamla data och riktlinjer som förekommit i andra länder. Dessutom uppvisar råd som ges av svenska regioner och kommuner vissa skillnader.

Det vanligaste är att ange gränsvärden för riskfylld konsumtion utifrån mängden alkohol (angett som antal standardglas motsvarande 12 gram ren alkohol) vid ett och samma tillfälle eller per vecka. Dessa gränsvärden kan dock vara svårtolkade och ge en illusion av att det finns en nivå av drickande som är helt riskfri.

Säker nedre gräns saknas

– Svenska råd bygger traditionellt på internationella kunskapsunderlag och det svenska underlag som togs framår 2003 var lite av en bedömning mellan tummen och pekfingret. Men på senare tid har flera länder börjat föra fram budskapet att det inte finns någon helt säker nedre gräns för alkoholkonsumtion, säger Allebeck, som är professor i socialmedicin och tidigare överläkare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm.

– Rekommendationerna skiljer sig fortfarande åt mellan länder, men forskargrupper som gjort ett seriöst arbete har kommit till denna slutsats.

Peter Allebeck ledde den grupp av forskare som 2018 tog fram rapporten Alkoholkonsumtion och risknivåer i samarbete med Region Stockholm. Rapporten sammanfattade det aktuella kunskapsläget och erbjöd för första gången ett underlag för enhetliga rekommendationer om lågriskkonsumtion i Sverige. Syftet var att kunna ge ett vetenskapligt underlag åt hälso- och sjukvården, kommuner samt allmänheten.

Omtvistade budskap

– En klassisk miss i tidigare råd är att lyfta fram att män tål mer alkohol än kvinnor, vilket inte behöver stämma. Det är dessutom opedagogiskt om man vill ge enkla och tydliga budskap.

Ett annat vanligt påstående är att alkohol i små mängder inte bara är ofarligt utan rentav nyttigt. Alkoholens eventuella positiva effekter på kroppen är dock omtvistade och studier visar att de negativa effekterna är betydligt större redan vid låg konsumtion. Nya studier om de positiva effekterna av måttligt drickande har dessutom visats vara behäftade med metodproblem och sammantaget går det inte att dra slutsatsen att alkohol i små mängder är nyttigt.

– Åsikten att alkohol skulle vara nyttigt bygger på att det funnits tecken på att små mängder alkohol har en viss positiv effekt vid några hjärtsjukdomar. Men sammantaget överväger nackdelarna och riskerna för en mängd sjukdomar, säger Peter Allebeck.

Individer olika känsliga

Dessutom varierar känsligheten för alkohol, och därmed skaderisken, mellan individer vilket är ytterligare ett argument för att inte låta konsumenter tro att det finns en uttalad säker nivå av drickande.

– Problemet är att man tidigare fokuserat på riskgränser och trott att det är riskfritt att konsumera upp till en viss tröskel. Detta har man dessutom kombinerat med tron att det rentav skulle vara nyttigt. Men det är ju inte så riskkurvor fungerar. Om man är frisk och endast dricker små mängder alkohol är det ofarligt – men det finns ingen helt säker gräns som gäller för alla och huvudbudskapet om alkoholkonsumtion bör vara "ju mindre, desto bättre".

Fakta om alkoholkonsumtion och lågrisknivåer

Riktlinjerna för lågriskkonsumtion varierar stort mellan olika länder, men generellt har trenden rört sig mot lägre riskgränser. Två huvudförklaringar har angetts för denna trend, dels en omvärdering av tidigare rön som gjorde gällande att måttlig alkoholkonsumtion skulle ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom, dels en ökande kunskap om alkoholen som riskfaktor för cancer, även vid måttlig konsumtion.

En metaanalys på över 80 prospektiva studier på totalt nästan 600 000 personer i höginkomstländer kom fram till att 100 gram ren alkohol per vecka, motsvarande åtta standardglas* à 12 gram, vore en rimlig rekommendation för lågriskkonsumtion.

Forskarna konstaterar vidare att öl- och spritkonsumtion bidrar till högre dödlighet jämfört med vinkonsumtion vilket sannolikt kan bero på att vin i högre grad konsumeras i samband med måltider, något som minskar risken. Man ser också att intensivkonsumtion är förknippad med större hälsorisker än en jämnare konsumtion.

Så ser huvudbudskapen ut

Rapporten Alkoholkonsumtion och lågrisknivåer föreslår att rekommendationer om alkoholkonsumtion och risk ska innehålla huvudbudskapen:

  • Det finns inte någon skarp gräns under vilken alkoholkonsumtion är helt riskfri.
  • Generella råd om hur mycket en individ kan dricka med låg risk ska ges med försiktighet.
  • Ju mindre alkohol, desto bättre. Men friska män och kvinnor bedöms löpa låg risk för skador vid mindre än tio standardglas i veckan.
  • Berusningsdrickande utgör alltid en risk och det rekommenderas att dricka mindre än fyra standardglas vid samma tillfälle.
  • Även måttliga mängder kan öka risken för beroende om konsumtionen sker dagligen.

* Ett standarglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol. Vilket motsvarar till exempel 50 cl folköl, ett litet glas vin eller 4 cl sprit.