Han leder de nya studierna om alkohol och cancer i 30 länder

Inom forskningen finns det en lång tradition av att undersöka hur förändringar av alkoholkonsumtionen påverkar olika former av alkoholrelaterad dödlighet. Att studera totalkonsumtionens roll specifikt för cancerdödlighet är desto ovanligare – fram till nu.

– Det finns bara någon enstaka studie som undersökt sambandet mellan totalkonsumtion och cancerdödlighet. Min egen forskargrupp har tidigare jobbat mycket med hur alkohol påverkar till exempel skrumplever, våld, självmord och andra typer av dödlighet. Men nu vill vi titta specifikt på sambandet mellan totalkonsumtion och cancer, säger Mats Ramstedt som leder en forskargrupp vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och är forskningsansvarig på CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Mats Ramstedts forskargrupp har beviljats 850 000 kronor för ändamålet. Medlen kommer från Systembolagets alkoholforskningsråd och är en ovanligt stor summa i sammanhanget. Data från 30 länder mellan 1960 och 2019 ska studeras med förhoppningen att hitta samband mellan de cancerformer där man vet att alkohol står för 25–30 procent av fallen.

Valet av länder och tidsperiod bygger mycket på vilken information som finns tillgänglig. Det behövs långa tidsserier för att kunna göra analyser och efter som kombinationen alkohol och rökning utgör en kraftigt förhöjd cancerrisk krävs även data om tobaksanvändning.

Eftersläpande effekt försvårar

– Vi kommer att titta främst på iländer, men dessa ser olika ut och kommer att grupperas utifrån konsumtionsnivåer och dryckesmönster eftersom länder med mycket berusningsdrickande brukar ha ett starkare samband mellan alkohol och skador. Om det är så även för cancer vet vi inte, säger Mats Ramstedt.

En svårighet i projektet är att det sannolikt finns en eftersläpande eff ekt. Det är inte bara konsumtionen ett givet år som påverkar risken för sjukdomar och dödsfall utan också hur drickandet sett ut flera år tidigare.

– Historiken spelar roll, det behövs statistiskt modelleras och det har vi inte gjort tidigare för kopplingen mellan alkohol och cancer.

Varierar mellan länder

Cirka 40 procent av världens cancerfall är kopplade till levnadsvanor och av dessa har alkohol seglat upp som den näst största riskfaktorn efter rökning. Särskilt stark är kopplingen mellan alkohol och cancer i munhåla, svalg, lever, tjockoch ändtarm samt bröstcancer hos kvinnor.

– Globalt orsakar drickandet runt sex procent av alla dödsfall i cancer, men det är ett genomsnitt och varierar stort mellan olika länder och cancerformer, säger Mats Ramstedt.

Mats Ramstedt sitter vid ett bord med en världskarta framför sig. Han ler in i kameran.Allmänhetens kunskap om riskerna varierar (en rapport från 2010 visade att svenskarna vid den tidpunkten var bland de EU-medborgare som hade sämst kunskaper i ämnet.) Som ett svar på detta har EU-kommissionen föreslagit att alla alkoholhaltiga drycker ska förses med en märkning som varnar för just cancerrisken, ett förslag som dock kan bli lag tidigast om några år.

– Riskfunktionerna för cancer är linjära och risken höjs redan vid låg låga nivåer av alkoholkonsumtion. Svenska beräkningar visar att nästan en tredjedel av de alkoholrelaterade cancerdödsfallen ett givet år orsakas av ganska låg konsumtion. Riskerna vid måttligt drickande är små, relativt sett, men finns där, säger Mats Ramstedt.

Tilldelats kunskapspris

Mats Ramstedt tilldelades 2020 Systembolagets kunskapspris. Detta bland annat för "betydande insatser inom alkoholforskningen" och för att ha "bidragit med vetenskapliga underlag till samhällets arbete för att minska alkoholskadorna".

Forskargruppen vid Karolinska Institutet studerar bruk och konsekvenser av alkohol och andra droger. Trender i befolkningen som helhet, samt olika demografiska och socioekonomiska grupper, analyseras.