Hon ska studera den grupp äldre som dricker mest

– Det finns ett behov av att öka kunskapen om äldres alkoholkonsumtion. Det är fortfarande till stor del ett öppet forskningsfält där det finns mycket kvar att göra. Felicia Ahlner är folkhälsovetare vid Göteborgs universitet och därmed intresserad av sådant som har betydelse på befolkningsnivå – och det har alkohol.

 	Felicia Ahlner står i en skog bredvid ett träd. Hon ler in i kameran.– Äldre har inte riktigt funnits med i de här frågeställningarna tidigare, och det är en viktig grupp som dessutom blir allt större, säger hon.

Nästa steg i hennes forskning blir att över tid följa den grupp äldre som dricker mest. Felicia Ahlner ingår i den tvärprofessionella forskningsgrupp som byggts kring den så kallade H70 undersökningen som initierades i Göteborg 1971 och idag leds av Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.

Då hennes intresseområden är många var alkohol inte ett givet forskningsområde inledningsvis för Felicia Ahlner, men nu är engagemanget väckt och hon vill fördjupa sina studier ytterligare.

– Att det saknas så mycket kunskap om en så pass stor grupp är motiverande i sig, tycker hon. Att alkoholkonsumtionen hos äldre ökar är allmänt känt, likaså att det beror på såväl ändrade vanor som bättre resurser, både ekonomiskt och socialt. Fortfarande uppmärksammas dock äldres alkoholvanor inte särskilt ofta i vården, trots att gruppen blir allt större.

– Tyvärr är det inte rutin överallt att fråga äldre personer om deras alkoholvanor ännu. Med tidsbrist är det nog lätt att prioritera bort den typen av frågor som kan upplevas som lite känsliga eller obehagliga, säger Felicia Ahlner.

H70-studien startade 1971 då man studerade 70-åriga män och kvinnor som var födda vid 1900-talets början och genomförde hälsoundersökningar och ställde frågor om deras liv, något som sedan regelbundet följdes upp. År 2000 var det dags för ett liknande upplägg med nya 70-åringar som nu följs upp. Nyligen avslutades också en undersökning av 70 åringar födda 1944. Totalt sett är arton institutioner från sex fakulteter involverade i forskningen som omfattar allt från frågor om den sociala situationen till magnetröntgen av hjärnan och ryggmärgsprov för att spåra kemiska reaktioner – en tvärvetenskaplig storsatsning.

Att dagens äldre dricker allt mer har hon noterat i en studie som jämför konsumtionsnivå bland fyra grupper av 70-åringar födda 1906–1907, 1922, 1930 och 1944.

– Det är väldigt spännande att följa de här grupperna och se hur de påverkas av den tid de växt upp och levt i. Det mesta tyder på att man behåller sitt konsumtionsmönster livet igenom, säger Felicia Ahlner.

Utvecklingen kan vända

Det innebär att den höga konsumtionsnivå som noterats bland dagens äldre åldersgrupper idag kan väntas minska i framtiden, då alkoholkonsumtionen bland ungdomar fortsätter att minska.

– Det ska bli spännande att följa utvecklingen. Det är fullt möjligt att vi idag har nått en peak som kan vända i takt med att nya generationer blir äldre.

Det som hittills förvånat henne mest är att äldre som konsumerar stora mängder alkohol ändå uppvisar relativt god hälsa och bra prestationer.

– I början var jag var nog lite fördomsfull och tänkte att en hög konsumtion hör ihop med ensamhet och utsatthet, säger hon. Men har man sin hälsa i behåll finns heller inget uppenbart incitament för att dra ner på sitt drickande. Den här gruppens konsumtion har förmodligen helt enkelt inte tagit ut sin rätt ännu. Vi vet att en hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjukdom och skador på sikt.

Felicia Ahlner påpekar vidare:

– Riskerna med alkohol läggs ovanpå de redan befintliga problem som åldrandet i sig kan innebära. När kroppen blir äldre ökar risken för sjukdomar i allmänhet. Men även de akuta riskerna av alkohol kan öka när den fysiska förmågan blir allt sämre, det gäller exempelvis fallolyckor och skador.

Felicia Ahlner sitter på en parkbänk. Hon ler in i kameran och bakom henne syns en promenadstig och träd.

Åldrande kropp känsligare

Hon förklarar:

– Alkoholkonsumtion bland äldre medför risker som beror på att en åldrande kropp är mer känslig för alkoholens effekter, på både kort och lång sikt. Det har att göra med förändringar som mindre vatten i kroppen och en minskande muskelmassa, något som innebär högre alkoholhalt i blodet.

Äldre som slutar dricka helt gör det ofta i samband med sjukdom. Det är också anledningen till att många i den grupp äldre som inte dricker alkohol alls, uppvisar ganska dåliga resultat på de tester som utförs. De är helt enkelt påverkade av sin sjukdom, svagare och på olika sätt i sämre form.

De hälsoparametrar som studeras är bland annat:

  • Förekomst av sjukdom
  • Prestationer vid fysiska tester
  • Kognitiv förmåga
  • Skattning av egen hälsa
  • Grad av ensamhet

Felicia Ahlner går nu vidare med sina studier och fokuserar på den grupp äldre som dricker mest, en grupp som hon ska följa under lång tid. Just nu är hon föräldraledig, men det hörs att intresset är på topp för kommande projekt.

– Det ska bli väldigt intressant att skärskåda den här gruppen. Nu har vi möjligheten att se vilken roll alkoholen spelar för hälsan på lång sikt för personer över 70 år.

Äldres konsumtion – ny utmaning

Konsumtionen av alkohol ökar bland svenskar i åldrarna 65–84 år. Det leder till fler alkoholrelaterade skador vilket ställer äldreomsorgen, missbrukarvården och socialtjänsten inför nya utmaningar. Andelen kommuner med aktuella rutiner för samordning mellan äldreomsorgen och missbruksenheten ökar sakta och ligger på 43 procent (2020) – men skillnaderna, såväl inom som mellan länen, är ansenliga.

I enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer bör hälso- och sjukvården samt socialtjänsten använda den standardiserade bedömningsmetoden AUDIT, Alcohol Use Disorders Identification Test, för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. Användningen ökar också och AUDIT är vanligast inom områdena våld i nära relationer och ekonomiskt bistånd. Metoden är dock minst använd inom äldreomsorgen där den endast tillämpas i elva procent av landets kommuner. En högre siffra skulle underlätta arbetet med att identifiera konsumtionsmönster hos äldre.

Socialstyrelsen uttrycker att handläggarna inom socialtjänsten behöver en aktuell kompetensutvecklingsplan för att kunna genomföra rätt insatser. 2020 hade 45 procent av kommunerna en sådan plan inom missbruksoch beroendevården – det var en minskning sedan 2019 men ändå den högsta siffran inom socialtjänsten. Andelen handläggare med socionomutbildning är 80 procent, dock med stora variationer mellan glesbygd och större städer.