Kvalitetsregister ger jämlik beroendevård

Bättre beroendevård är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att förbättra psykiatrivården för patienter som behandlas för bruk av alkohol, droger och läkemedel. Ett huvudmål är att göra vården jämlik över hela landet.

Nationella riktlinjer för beroendevården har funnits i tio år. Ändå skiljer sig vården markant åt i olika delar av landet. Bättre beroendevård är ett psykiatriskt kvalitetsregister med syfte att ändra på detta genom att mäta de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen rekommenderar  för uppföljning av specialiserad beroendevård. Genom registrets samlade uppgifter om behandlingsresultat i olika delar av Sverige kan vårdgivare göra jämförelser och utveckla nya och förbättrade metoder. Kvalitetsregistret startade 2009 och har idag över hundra enheter anslutna. Den typ av frågor som besvaras av registret är: Hur organiseras vården? Vilka resultat uppnås och hur samverkar till exempel socialtjänst, öppenvård och primärvård?

Johan Franck står framför en tegelvägg det det står "Karolinska institutet".
Johan Franck

– Det handlar ytterst om att kunna erbjuda en jämlik vård. Då är det väldigt viktigt att kunna jämföra olika vårdenheters verksamheter och utfall, säger Johan Franck som är professor vid Karolinska Institutet, verksamhetschef för Beroendecentrum Stockholm samt registerhållare för Bättre beroendevård.

– Registret visar inte nödvändigtvis var den bästa beroendevården bedrivs, men det ger en indikator på hur vården ser ut och ger värdefull information som i förlängningen höjer kvaliteten, säger han.

Infografik över andelen män och kvinnor per vårdform
Figuren visar att majoriteteten av patienterna inom beroendevården är män. Inom slutvården var 72 procent män och 28 procent kvinnor. I öppenvården var 66 procent män och 34 procent kvinnor. Registret inkluderar ännu inte personer yngre än 18 år.

Stigmatiseringen ett problem

Registret kan även vara till nytta inom psykiatrin i stort. Detta eftersom det finns en rad samband mellan beroende och övrig psykiatrisk problematik – till exempel att omfattande alkoholkonsumtion och bruk av droger inte sällan leder till psykiska problem. Men även det motsatta förhållandet är vanligt: Personer som lider av psykiska problem utvecklar lättare skadligt bruk. Drygt 50 procent av de individer som lider av schizofreni och bipolär sjukdom utvecklar skadligt bruk eller beroende.

– Ett problem är att beroendevård fortfarande är stigmatiserande. Det finns en skamfaktor vilket gör att många människor inte ber om hjälp. Å andra sidan kommer vårdbudgetarna inte att räcka till om alla som behöver det söker behandling. Då kan e-hälsa vara ett bra komplement och vi är ganska långt framme när det gäller att skapa attraktiva behandlingsalternativ på webben, säger Johan Franck.

Den största utmaningen för att uppnå jämlik vård över hela landet är ansvarsfrågan.

– Vården har ett dubbelt huvudmannaskap där socialtjänsten traditionellt har haft huvudansvaret för individer med alkoholproblem och sjukvården stöttat vid akuta insatser. Men delat ansvar är ingens ansvar. Huvudmannaskapet borde definitivt hållas ihop och så är det i de flesta andra länder – men inte i Sverige.

Få som erbjuds läkemedel

Svenskt beroenderegisters årsrapport för 2019 uttrycker att återfallsförebyggande läkemedelsbehandling vid alkoholberoende är ett underutnyttjat alternativ inom öppenvården.

– Sedan ungefär 20 år tillbaka finns det läkemedel som dämpar suget efter alkohol och minskar risken för återfall. Men dessa läkemedel skrivs bara ut i låg utsträckning trots att de kan ha bra effekt, säger Johan Franck.

En anledning kan vara att alkoholberoende länge inte betraktades som en sjukdom och att patienterna därför erbjöds enbart samtal, och inte mediciner. Dessutom är det långt ifrån alla patienter med alkoholberoende som vill ha, eller behöver, medicin.

– Men trots det är det påfallande få som erbjuds läkemedel, det rör sig bara om några enstaka procent. Det kan jämföras med utskrivningen av antidepressiva mediciner som i Stockholm är 40 gånger högre per capita – trots att alkoholproblem är vanligare, eller åtminstone lika vanligt, som djupa depressioner. Erbjudande om medicin kan vara en bra kvalitetsindikator för en beroendevårdsenhet, det visar att man jobbar aktivt med frågorna.

Bättre beroendevårds styrgrupp består av verksamhetschefer och andra ledningspersoner på psykiatriska och specialiserade beroendekliniker plus brukarrepresentanter. Själva registreringen kan göras av exempelvis läkare,sjuksköterskor, undersköterskor och terapeuter. Uppgifterna får bara användas till forskning och statistik samt utveckling och kvalitetssäkring. Patienterna har rätt att få veta hur registeruppgifterna används och kan avbryta sin medverkan när som helst. Regionerna Stockholm och Skåne har infört automatisk överföring av uppgifter till kvalitetsregistret och fler regioner är på gång.

– När fler anslutit sig kommer registret att hålla världsklass, säger Johan Franck.