Vård för alkoholrelaterade diagnoser minskar – men inte bland äldre

En ny rapport från Socialstyrelsen, "Missbruk, substansrelaterade diagnoser och spel om pengar", visar att antalet individer som behandlats inom öppen specialiserad vård eller slutenvård för alkoholrelaterad diagnos har sjunkit med omkring 8 procent under det senaste decenniet. Kategorierna skadligt bruk eller beroende uppvisar en minskning på 14 procent.

Under 2019 fick drygt 40 000 personer vård för alkoholrelaterade diagnoser, och då är inte primärvården medräknad. Åldersgruppen 15–29 år, och framför allt 50–64 år, uppvisar de tydligaste minskningarna. Bland både män och kvinnor är vård för dessa tillstånd vanligast i åldersgruppen 50–64. Det enda undantaget är gruppen 65 år och äldre där utvecklingen ligger förhållandevis stabilt över tid eller rentav ökar.

Under 2019 hade Region Stockholm flest individer, cirka 760 per 100 000 invånare, som fick vård för alkoholrelaterade diagnoser inom specialiserad vård och slutenvård. Lägst antal, cirka 340 per 100 000 registrerades i Gävleborg. Snittet för hela Sverige hamnade på runt 480 per 100 000 invånare.

Få behandlas med läkemedel

Bland män har användningen av läkemedel för att behandla alkoholberoende minskat mellan 2010 och 2019 – från 3,55 till 2,96 per 1 000 invånare. Bland kvinnor har siffran ökat marginellt – från 1,46 till 1,47 – och Socialstyrelsen konstaterar att det finns en underbehandling med läkemedel mot beroende. Kalmar, Gotland och Jämtland är de regioner som behandlar flest med läkemedel.

Socialstyrelsen följer regelmässigt upp ett flertal indikatorer inom vården för substansrelaterade diagnoser. Uppföljningen av antalet återinskrivningar tolv månader efter behandling inom slutenvården är ett sätt att mäta omhändertagandet efter att patienten skrivits ut – beroendesjukdomar kräver ofta insatser under längre perioder och återfall är vanligt. En återinskrivning kan vara behövlig om behandling inte kan erbjudas i någon annan form, men det kan också vara ett tecken på att vård och stöd efter utskrivning inte fungerat och att behovet finns kvar eller återkommer. Återinskrivningen av patienter har minskat mellan 2009 och 2018. För männen varierade det mellan 39 och 42 procent. För kvinnor var siffrorna 34 till 36 procent. Den största regionala skillnaden är mellan Stockholm och Värmland – 42 respektive 28 procent.

Regionala skillnader – Norrbotten i topp

En annan indikator som följs upp är hur många som avlider inom tolv månader, oavsett dödsorsak, efter att de vårdats av alkoholrelaterade skäl. Denna andel har ökat från 4,4 till 4,7 procent det senaste decenniet. Mellan 2018 och 2019 låg Stockholm lägst på 2,7 procent och Norrbotten högst med 8,4.

Av Socialstyrelsens rapport framgår också att det är vanligt att patienter som fått vård för alkoholrelaterad diagnos också inom tolv månader fått vård efter självmordsförsök. Det gäller för strax över åtta procent av kvinnorna och fyra procent för männen.

År 2020 konsumerades i snitt 8,5 liter ren alkohol per invånare från 15 år och uppåt.15 Det är en minskning med över tio procent sedan 2010. Män dricker mer än kvinnor men uppvisar samtidigt den största minskningen. Trots denna minskning hade 20 procent av Sveriges män och tolv procent av kvinnorna enligt Folkhälsomyndigheten ett riskbruk av alkohol 2020. Det innebär bruk med risk för bland annat beteendestörningar, skrumplever, cancer, fallolyckor och våldsrelaterade skador.

Socialstyrelsen hänvisar vidare till en studie som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) tagit fram på uppdrag av Systembolaget. Av denna framgår att mer än en femtedel av alla svenska barn, närmare 430 000, någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. Med hänvisning till samma studie uppger Socialstyrelsen att 15 procent, cirka 320 000 barn, har påverkats negativt av föräldrars drickande.

En kvinna i morgonrock sitter vid köksbordet. Hon läser tidningen och på bordet står ett glad vin.

Ökat riskbruk bland äldre

Sedan några år in på 2000-talet har riskbruket minskat bland yngre men ökat bland äldre och lågutbildade. Sett till befolkningen som helhet har riskkonsumtionen i huvudsak varit oförändrad sedan 2006. Dödsfall till följd av alkoholförgiftning har däremot minskat i Sverige. 2019 dog 257 män och 114 kvinnor av alkoholintoxikation och minskningen är störst bland män.