Det kausala förhållandet mellan alkoholkonsumtion och cancer i munhålan, svalget, matstrupen, struphuvudet, levern, tjock- och ändtarmen samt brösten är fastslaget. Av dessa sjukdomsfall är cancer i munhålan, matstrupen och svalget (mandlar, tungbas och övriga mellansvalget) de dödligaste i Europa. De vanligaste alkoholrelaterade cancerformerna är bröstcancer och kolorektalcancer, cancer i tjock- och ändtarmen, men dessa leder till proportionellt lägst antal dödsfall.
Alkoholens främsta cancerogena förening är etanol och alla alkoholhaltiga drycker kopplas ihop med cancer. Alkoholen har fyra olika cancerfrämjande mekanismer:
- i kroppen omvandlas alkohol till acetaldehyd vilket kan skada DNA och förhindra celler att reparera skadan;
- alkoholen kan förändra de hormonella nivåerna med konsekvenser för celldelning- och tillväxt;
- kroniskt drickande kan orsaka oxidativ stress med skador på DNA och cancer som följd;
- alkoholkonsumtion leder till folatbrist som i sin tur bland annat ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen.
Farlig kombination med tobak
Forskningen visar också att individer som både dricker och röker löper 30 gånger så hög risk att utveckla cancer i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen än de som inte kombinerar alkoholkonsumtion med rökning. Anledning är att alkoholen löser upp cancerogena föreningar och underlättar upptagningen av dessa i munnens och halsens celler, vilket i sin tur gör det lättare för gifterna i tobaken att passera. Vidare innehåller röken den giftiga kemikalien formaldehyd som liknar det ämne, acetaldehyd, som kroppen producerar vid nedbrytning av alkohol. Kombinationen av alkohol och tobak riskerar att överbelasta kroppens försvarsmekanismer och göra det lättare för cancer att utvecklas.
Mot bakgrund av alkoholens starka samband med cancer föreslår WHO politiska beslut för ett minskat drickande. Organisationen nämner främst tre kostnadseffektiva och enkla åtgärder: höjda punktskatter på alkohol, reglering av alkoholmarknadsföring och begränsad tillgänglighet – metoder som har erkänd effekt på drickandet. Som exempel beskriver WHO att en fördubbling av alkoholskatten i Sverige skulle innebära 100 färre fall av cancer under ett år. På europeisk nivå skulle liknande åtgärder innebära tusentals färre fall.
Förslag om varningstexter
Andra åtgärder som föreslås är varningstexter på alkoholhaltiga drycker och ett större fokus på alkoholens skadeverkningar bland vårdpersonal. Det skulle leda till en större riskmedvetenhet hos allmänheten. Framförallt saknas kunskap om kopplingen mellan alkohol och just cancer och att riskerna ökar redan vid måttligt drickande.
- Det finns ingen ofarlig nivå av drickande – den ökade risken för cancer börjar redan vid måttlig konsumtion.
- Alkohol orsakade cirka 180 000 fall av cancer och 92 000 dödsfall bland WHO Europas medlemsländer 2018.
- En daglig konsumtion av alkohol motsvarande 1–2 glas vin orsakar en årlig ökning av förekomsten av bröstcancer i Europa med 6 865 fall. En daglig konsumtion av upp till 1 flaska vin ökar antalet bröstcancerfall med 14 086.
- WHO Europas medlemsländer dricker mest alkohol i världen med en årlig konsumtion på 9,8 liter ren alkohol per vuxen. Tre av fem dricker vilket innebär att 200 miljoner människor i regionen löper risken att utveckla cancer som går att hänföra till alkoholkonsumtion.