Gå till huvudinnehåll

Absoluta krav på nykterhet i industrin

Arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna har frågan om alkohol och droger högt upp på sin agenda. Bakgrunden till det starka engagemanget är enkel – det handlar om säkerhet.

– Om någon är påverkad eller bakfull på ett vanligt kontorsjobb är det förstås illa, men i den tunga industrin kan både människoliv och stora värden riskeras, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för närmare 1 000 medlemsföretag i basindustrin med 90 000 anställda inom bland annat stål-, metall-, gruv-, massa- och pappersproduktion. Av flera skäl är Industriarbetsgivarna och deras medlemsföretag mycket engagerade i frågan om nykterhet på arbetsplatsen, de flesta relaterade till säkerhet och arbetsmiljö. Många företag arbetar med tunga fordon, traverser och stora maskiner vilket innebär att ett tillbud och olyckor kan få allvarliga konsekvenser, dels i form av skador och dödsfall, dels att stora ekonomiska värden kan gå om intet. En annan faktor är att verksamheten i basindustrin inte sällan är igång 24 timmar om dygnet året runt och att det ofta räcker med att en person är frånvarande eller underpresterar för att produktionen i stort ska bli lidande.

Skiftarbete ökar risk

– Det är också känt att skiftarbete är relaterat till risker kopplade till alkohol, säger Per Widolf. Många jobbar intensivt under en period för att sedan ha en frivecka, och då finns det de som tenderar att dricka stora mängder alkohol.

Av hundratalet samtal som Industriarbetsgivarnas rådgivning besvarar under en genomsnittlig vecka handlar uppskattningsvis fem procent om problem som är relaterade till alkohol eller droger.

– Det kan vara allt från en arbetsgivare som ringer och frågar om hur man ska hantera en misstanke om alkoholproblem hos en anställd till detaljfrågor om gränsdragningen för arbetsgivaransvaret vid rehabilitering, säger Viktoria Lundqvist, arbetsrättsjurist som ofta agerar rådgivare åt arbetsgivare i situationer av den här typen.

Enligt Industriarbetsgivarnas erfarenhet kan anställda med alkoholproblem delas in i två huvudkategorier: de som har insikt i sin problematik och erkänner att de behöver hjälp, och de som inte alls vill kännas vid att de skulle ha några problem och därför är helt ointresserade av rehabiliteringsinsatser. Det är de senare som brukar generera flest samtal till rådgivningen.

– Det finns exempel på ärenden där en chef inte vågar släppa in en person i produktionen, säger Per Widolf.

Den anställde kanske är en periodare som har supit hårt under friveckan och kommer tillbaka och uppvisar tecken på att vara alkoholpåverkad, men nekar stenhårt – vad ska chefen göra då? Punktmarkera personen ifråga?

Chefen har skyldigheter

Men någon punktmarkering krävs inte. Inte heller behöver chefen tveka ifråga om huruvida hen ska agera. Chefen är nämligen skyldig att se till att eventuella missbruksproblem uppmärksammas och åtgärdas – skulle en alkohol- eller drogrelaterad olycka inträffa kan chefen ställas till straffrättsligt ansvar om det kommer fram att arbetsledningen inte har agerat. Därför finns en tydlig process: om en anställd misstänks vara påverkad av alkohol eller droger åligger det ansvarig chef att informera om gällande regler och omedelbart stänga av medarbetaren från arbetsplatsen och se till att vederbörande kommer hem på ett säkert sätt alternativt kommer under vård. Om medarbetaren nekar till att vara påverkad ska arbetsledaren erbjuda alkohol- eller drogtestning. I företagens alkohol- och drogpolicies likställs i regel vägran att genomgå test med positivt svar. Vilka arbetsrättsliga åtgärder som sedan vidtas beror på den enskilda situationen och vilka risker det inneburit att medarbetaren ifråga inställt sig på arbetsplatsen påverkad, men det kan vara allt från erinran och avstängning till avskedande.

Numera förekommer testning på flera sätt inom basindustrin: slumpvisa stickprovskontroller och testning på förekommen misstanke. I vissa fall genomförs testning också i samband med rekrytering.

– För ett tiotal år sedan var testning kontroversiellt och somliga menade att det kunde uppfattas som integritetskränkande, men idag är acceptansen mycket större då de allra flesta inser att det handlar om att säkra arbetsmiljön – att det är missbruket och inte medarbetarna som man vill bli av med, säger Viktoria Lundqvist.

Långtgående ansvar

Det andra alkohol- och drogrelaterade problemområdet som arbetsgivare och chefer ofta vill ha hjälp med rör de fall där en medarbetare genomgår behandling för sitt missbruk. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för rehabilitering, men detta ansvar inskränker sig till den arbetsplatsinriktade delen, alltså de rehabiliteringsåtgärder som syftar till att en person ska återgå i arbete, inte för den medicinska. Efter genomgånget rehabiliteringsprogram återgår många till normalt arbete, men vägen dit är inte alltid utan friktion.

– Företagen upplever en stor osäkerhet med att ha personer med konstaterat alkoholberoende i produktionen även under rehabiliteringsprocessen som kan vara långvarig, säger Per Widolf. Det handlar både om den övriga personalens säkerhet och de stora värden som kan stå på spel.

Viktoria Lundqvist understryker att det inte finns någonting som talar för att Industriarbetsgivarna och de branscher de företräder skulle ha större problem med alkohol och droger än andra, men att det kanske kan kännas så när man bemannar jourtelefonen.

– Tack vare det stora fokus man har på arbetsmiljö och säkerhet i industrin, och inte minst de regelbundna testningarna, kanske man upptäcker fler fall i ett tidigare skede, säger hon. Och det är precis det som är målet, att upptäcka problemen medan de fortfarande går att åtgärda.

Arikeln kommer från Alkoholrapporten 2019

Vill du läsa fler artiklar eller beställa rapporten kan du göra det här.