Alkohol och sjukfrånvaro – här finns inga enkla samband

– Det råder knappast något tvivel om att alkohol är en faktor att räkna med när
man studerar sjukfrånvaron, men exakt hur sambanden är beskaffade är en
betydligt mer komplex fråga. Det säger Gunnel Hensing, professor i socialmedicin vid Göteborgs universitet
och en av de forskare som fördjupat sig mest i ämnet.

Ett tydligt exempel på komplexiteten är formuleringarna i förordet till den offentliga utredningen Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? som Gunnel Hensing fick i uppdrag att leda:1

”Inom sjukfrånvaroområdet finns det många hypoteser men ytterst lite vetenskaplig kunskap. En vanlig sådan hypotes, bland praktiker inom hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, socialtjänsten och arbetslivet, är att alkohol ligger bakom en stor del av såväl den korta som den långa sjukfrånvaron.”

Närmare bestämt handlade det om att göra en systematisk genomgång av de vetenskapliga studier på området som kommit efter att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) släppte sin rapport om sjukskrivningar i början på 2000-talet.2 Syftet var att granska vilket vetenskapligt stöd som finns för ett samband mellan sjukfrånvaro och alkoholkonsumtion respektive alkoholproblem.

Komplexa samband

Sambanden mellan alkohol och sjukfrånvaro är inte alldeles enkla. Till exempel är det sannolikt inte samma mekanism när en person ringer sig sjuk efter en blöt fest som när någon är långtidssjukskriven för en depression med inslag av alkoholproblem. Och i det senare fallet: hur stor vikt ska själva alkoholen tillmätas? Och hur är det med sambandets riktning – har personen blivit deprimerad som en följd av sin alkoholkonsumtion eller är det tvärtom, att han eller hon har försökt dränka sina sorger?

Långvarig och stor alkoholkonsumtion har väl dokumenterade effekter på flera av kroppens organ och kan orsaka ett stort antal sjukdomar3 som i sin tur kan leda till både lång sjukfrånvaro och förtidspensionering. Alkohol kan också vara en betydande faktor bakom utvecklingen av psykisk ohälsa som 2017 stod för nära hälften av alla sjukskrivningar i Sverige.4 Även en del av de skador och olycksfall som orsakar en stor andel av sjukfrånvaron kan vara alkoholrelaterade.

Redan för 60 år sedan, 1959, publicerades en studie där forskarna observerat att personer med ett ”problematiskt drickande” – problem drinkers – hade högre sjukfrånvaro än andra medarbetare.5 År 2006 visade en svensk studie,en tidsserieanalys baserad på data från perioden 1935–2002, att en ökning av alkoholförsäljningen med motsvarande en liter 100-procentig alkohol var associerad med en 13-procentig ökning av sjuktalet bland män. Också bland kvinnor observerades en ökning, men den var inte statistiskt signifikant.6 Ett par år senare kom en norsk studie fram till ett liknande resultat.7

Gemensamt för de ovan nämnda studierna är att de fokuserat på sambandet mellan alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro på gruppnivå, men det finns också ett antal studier där man undersökt detta samband på individnivå.8. 9. 10. 11

I en amerikansk studie på transportarbetare kom forskarna fram till att det inte i första hand är mängden konsumerad alkohol som reflekteras i sjukfrånvaro, utan sättet man dricker på: antalet gånger en person hade intensivkonsumerat (heavy episodic drinking) alkohol under en månad uppvisade ett starkt samband med antalet sjukdagar under det därpå följande året, medan något sådant samband inte kunde observeras bland dem som drack motsvarande mängder fördelat på fler tillfällen.12

Svagt vetenskapligt underlag 

Sammantaget kan man få intrycket av att sambanden mellan alkohol och sjukfrånvaro är etablerade, men den utredning som Gunnel Hensing ledde kom fram till att forskningen som de granskat inte gav så klara besked.

Här är det viktigt, menar Gunnel Hensing, att hålla isär alkoholkonsumtion och alkoholproblem. När det gäller genomsnittlig konsumtion i olika grupper ger de genomgångna studierna inte vetenskapligt stöd för ett samband med sjukfrånvaro.

– Däremot kunde vi finna ett visst vetenskapligt stöd för ett samband mellan sjukfrånvaro och alkoholproblem definierat som riskkonsumtion, problemdrickande eller alkoholdiagnos beroende på vilket mått man valt i respektive studie.

Utredningen ledde till viss debatt, bland annat med hänvisning till risken för att exempelvis myndigheter och medier drar slutsatsen att man inte behöver arbeta förebyggande – eftersom det inte finns något samband mellan alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro.13, 14, 15, 16

– Det är viktigt att understryka att vi inte drar slutsatsen att det finns vetenskapligt stöd för att det inte finns ett samband mellan genomsnittlig alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro. Det kan mycket väl finnas ett sådant samband, men det är dessvärre något som forskningen ännu inte lyckats fånga in och redovisa på ett övertygande sätt.

Artikeln kommer från Alkoholrapporten 2019

Du kan läsa fler artiklar eller beställa rapporten här.