Under de senaste åren har alkoholkonsumtionen i befolkningen från 17 år och uppåt minskat, både hur många som dricker och hur mycket vi dricker. Även andelen svenskar som har en riskkonsumtion har minskat över tid. Trots det är det 75 procent av alla svenskar som dricker alkohol, det är ungefär sex miljoner personer, och ungefär var tredje svensk har riskkonsumerat alkohol den senaste månaden . Därtill är det fyra procent av befolkningen som uppfyller kriterierna för alkoholberoende.
Lågriskkonsumtion
Det finns många olika mått för att mäta och beskriva problematisk alkoholkonsumtion, riskkonsumtion är ett av dem. Riskkonsumtion mäts i hur många standardglas man dricker vid ett och samma tillfälle eller under en vecka. Men riskkonsumtion är inte bra. Vill man dricka ansvarsfullt för att begränsa risken för skador så handlar det om lågriskkonsumtion. Exempelvis bör man dricka mindre än tio standardglas alkohol under en vecka, mindre än fyra standardglas per tillfälle och undvika att dricka alkohol varje dag om man vill hålla sig till lågriskkonsumtion.
Skador vid måttlig konsumtion
Det är viktigt att känna till att de risknivåer som beskrivs här ovanför gäller för fullt friska vuxna personer. Unga, äldre och sjuka är känsligare och kan få skador även vid lågriskkonsumtion. Vissa sjukdomstillstånd kan också uppstå redan vid små mängder, men risken att drabbas ökar ju högre alkoholkonsumtionen är. Ett sådant sjukdomstillstånd är cancer.
Systembolaget stödjer alkoholforskning
Systembolaget avsätter varje år tio miljoner kronor till alkoholforskning. Är du intresserad av vilka forskningsprojekt om alkoholkonsumtion, beroende och skador som fått bidrag det senaste året så rekommenderar vi vår senaste projektkatalog
Alkoholberoende
Alkoholberoende är en diagnos som kan fastställas på olika sätt. Ett av de mest spridda är diagnosmanualen DSM-V där ett antal kriterier ska vara uppfyllda inom en 12-månadersperiod för att diagnosen substanssyndrom ska sättas. Manualen används alltså även för andra beroenden än alkohol.
- Om 2-3 av nedanstående kriterier är uppfyllda klassas svårighetsgraden som mild
- Om 4–5 av nedanstående kriterier är uppfyllda klassas svårighetsgraden som måttlig
- Om mer än 5 av nedanstående kriterier är uppfyllda klassas svårighetsgraden som svår.
- Tolerans, behöver dricka mer för att få samma effekt
- Karaktäristiska abstinenssymtom eller fortgående bruk för att förhindra abstinens
- Dricker större mängd eller under längre tid än vad som avsågs
- Kontrollförlust
- Misslyckas med att försöka dricka mindre
- Betydande del av livet går åt till att skaffa, konsumera eller återhämta sig från bruket
- Viktiga sociala aktiviteter påverkas/försummas
- Bruket fortgår trots vetskap om skadeeffekterna
- Upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet
- Upprepat bruk i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada, exempelvis rattfylla
- Sug/begär efter substansen
- Fortsatt bruk trots återkommande sociala problem p.g.a. drogeffekterna.