Alkohol – ett av de största hoten mot global folkhälsa

Alkohol är den mest skadliga drogen som finns. Den som dricker tar skada, men också närstående och hela samhället påverkas negativt.

Enligt den senaste statistiken från Världshälsoorganisationen, WHO, ligger alkohol bakom mer än vart 20:e dödsfall globalt, cirka tre miljoner årligen. 1

Alkohol är en psykoaktiv substans som är giftig för levande celler. I och med att alkohol är en mycket liten molekyl som är både fett- och vattenlöslig passerar den genom cellmembran och in i vävnader där den bryts ner till det ännu giftigare ämnet acetaldehyd.2

Alkohol har visats vara en orsakande faktor i över 200 sjukdoms- och skadetillstånd.3 När det gäller yngre personer är det ofta berusningsdrickande som leder till drunkning, våldsbrott, fallolyckor, bränder och trafikolyckor. Bland medelålders och äldre handlar det främst om kroniska skador till följd av lång tids alltför hög konsumtion. Exempelvis är alkohol en riskfaktor för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes – de stora folksjuk­domarna i Sverige. Andra alkoholrelaterade sjukdomar är fettlever och skrumplever, eller levercirros.4

Skador på barn och andra i omgivningen

Alkohol kan inte bara skada den som dricker, utan även omgivningen påverkas. Det handlar om allt från skam och psykiskt obehag till misshandel, dråp och mord, men också om fosterskador och dysfunktionella uppväxtmiljöer. Man brukar tala om andrahandsskador, eller passivt drickande på samma sätt som det mer etablerade begreppet passiv rökning. I en studie från 2014 uppgav uppemot 15 procent av vuxna svenskar att de under det senaste året haft negativa erfarenheter till följd av en familjemedlems eller annan närståendes drickande. Närmare tio procent hade negativa erfarenheter av en främmande persons drickande.5

Under 2019 genomförde forskare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en systematisk litteraturöversikt av befintliga vetenskapliga studier som innehåller skattningar om hur många barn under 18 år som växer upp med föräldrar som har alkoholproblem. Resultatet talar för att 15 procent av alla barn i Sverige, cirka 320 000, har påverkats negativt av en förälders eller vårdnadshavares alkoholkonsumtion. Forskarna konstaterar att barn som växer upp i en miljö med risk- eller missbruk utsätts för en ständig stress och klarar sig sämre i skolan. Därutöver drabbas de i högre grad av både psykiska och somatiska sjukdomar samtidigt som de löper ökad risk att själva hamna i olika former av missbruk och beroenden senare i livet.6

Ökad alkoholkonsumtion bland äldre

Under perioden 2004–2018 ökade årskonsumtionen av alkohol bland personer mellan 65 och 84 år med 21 procent.7 Medan andelen personer med riskkonsumtion i befolkningen i stort minskade mellan 2006 och 2018 ökade andelen i gruppen 65–84-åringar med fyra procentenheter, från sex till tio procent – vilket alltjämt är mindre än de 16 procent som gäller för befolkningen 16–84 år.8

Men det är inte bara konsumtion och riskkonsumtion som rört sig uppåt bland personer 65 år och äldre: också den andel som vårdas inom hälso- och sjukvårdens specialiserade öppenvård och slutenvård med diagnoser som är relaterade till alkoholberoende har ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden. Denna ökning syns både bland kvinnor och män.9 Antalet alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare 65 år och äldre ökade med 44 procent 1998–2019. Även denna ökning gäller både kvinnor och män.10

Viktig faktor bakom psykiska besvär

Risken att drabbas av psykisk sjukdom är mer än dubbelt så stor för den som samtidigt har ett missbruk eller beroende. Bland personer som vårdas för missbruk har mellan 30 och 50 procent en samtidig psykisk sjukdom.11 Särskilt tydligt är sambandet mellan depression och alkoholberoende.12,13,14

Genom åren har tre möjliga förklaringar till sambandet diskuterats, att alkohol orsakar depression, att depression leder till ökad konsumtion genom självmedicinering eller att underliggande orsaker, exempelvis ärftliga, bidrar till båda tillstånden. Idag är forskarna överens om att det första exemplet, att alkohol orsakar depression, är vanligare och starkare än de två andra.15

Alkoholens kostnader svåra att beräkna

Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas behandlades år 2018 (den i skrivande stund senast tillgängliga statistiken) 14 678 personer i slutenvården för en alkoholrelaterad diagnos. Av dessa var 4 507 kvinnor och 10 171 män.16 För alkoholrelaterade diagnoser i specialiserad öppenvård var motsvarande siffra 28 557 varav 9 625 är kvinnor och 18 932 är män.17

Av Socialstyrelsens alkoholindex framkommer att närmare 2 000 personer per år dör av alkoholrelaterade orsaker.18 Under 2018 klassificerades 1 941 dödsfall som alkoholrelaterade.19 Emellertid inkluderar Socialstyrelsens alkoholindex bara diagnoser där ordet alkohol ingår. Det innebär till exempel att varken hjärt–kärlsjukdom eller cancer tas med, även i de fall sjukdomen är alkoholrelaterad. I en studie på 365 000 personer i åtta europeiska länder kom forskarna fram till att cirka tio procent av alla nya fall av cancer hos män och tre procent hos kvinnor är orsakade av alkohol. Överfört till svenska förhållanden skulle det innebära att alkohol ligger bakom närmare 4 000 nya fall av cancer per år.20

När det gäller dödsfall inkluderas inte heller dödsolyckor och självmord såvida inte alkohol nämns i dödsorsaksintyget.

Det är svårt att fastställa hur stora kostnader alkoholen åsamkar samhället. Beroende på hur man beräknar kostnaden för vård, frånvaro och förtidspension har man kommit fram till resultat som varierar mellan 20 och 160 miljarder kronor per år. Den största kostnadsposten ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är produktionsbortfall, men också vården och rättssystemet drabbas. I missbruksutredningen år 2011 beräknades den årliga samhällskostnaden för riskbruk, skadligt bruk och beroende till 66 miljarder kronor.21

År 2019 gjorde konsultföretaget Ramboll, på uppdrag av Systembolaget, en studie där samhällets kostnader för alkohol beräknades till 103 miljarder kronor för året 2017. Detta belopp kan ställas i relation till att statens intäkt av alkoholskatten under samma år uppgick till 14,4 miljarder konor.22