Alkohol – en viktig riskfaktor för våld

Alkohol utpekas ofta som en faktor vid misshandel och dråp. Vad kan vi lära oss av statistiken som finns på området?

Alkohol förändrar sinnestillståndet genom påverkan på hjärnans funktion som kan orsaka förändringar i perception, humör, medvetenhet och beteende.1 Dessa förändringar ökar i sin tur risken både för att bli gärningsperson och offer för våld.2

Exakt vad som händer i hjärnan och hur detta ökar risken för våld är inte helt klarlagt, men i flera teorier som presenterats under de senaste decennierna anges förändrad funktion i prefrontala hjärnbarken som en viktig faktor. Det är känt att denna del av hjärnan spelar en central roll för, bland annat, impulskontroll. I en studie från 2018 kunde forskare med hjälp av magnetkamera (fMRI)
observera ett signifikant positivt samband mellan sänkt aktivitet i prefrontala hjärnbarken och alkoholrelaterad aggression redan vid små mängder alkohol.3

Statistiken är tydlig

Alkohol har ett tydligt samband med våld i den svenska historien. Dödsorsaksstatistik från 1851 till 2009 visar att förekomsten av mord och dråp följer utvecklingen av alkoholkonsumtionen per person. Motsvarande mönster syns i statistik över antalet lagförda för misshandel. I denna statistik kan man också utläsa att antalet mord och misshandel mer än halverades efter 1917 då motbok och ransonering av alkohol infördes.4

I den svenska ”Nationella trygghetsundersökningen 2016” studerades sambandet mellan berusning och inblandning i våldsbrottslighet. Här framkommer att offren för misshandel i 57 procent av fallen bedömt att förövaren varit berusad. I 31 procent av fallen uppgav offren att de själva varit berusade vid det aktuella tillfället.5

I en studie från 2009 kunde man se att alkohol spelar en betydande roll även när det gäller våld i nära relationer: i hälften (49 procent) av de rapporterade händelserna av relationsvåld under tre år bedömdes gärningspersonen vara berusad. 6

Den typ av dödligt våld som länge dominerade i Sverige skedde mellan bekanta, företrädesvis män, som under alkoholpåverkan blev osams i hemmiljö vilket ledde till att den ene hade ihjäl den andre, ofta med en kökskniv.7 Det är framför allt minskningen av denna typ av spontana, alkoholrelaterade fall av dödligt våld som ligger bakom den totala nedgången i dödligt våld under de senaste decennierna. 8

I rapporten ”Dödligt våld i Sverige 1990–2017” har Brotts­förebyggande rådet, Brå, studerat förekomsten av gärningspersoner med känt missbruk eller riskkonsumtion av alkohol över tid. Som synes i diagrammet nedan halverades andelen gärningspersoner med känd alkoho­l­problematik under den studerade perioden.

En liknande utveckling observeras när det gäller antalet offer för dödligt våld. Vid 1990-talets början var det en stor andel av offren som hade en känd alkoholproblematik, missbruk eller riskkonsumtion, och ännu fler som hade alkohol i blodet vid den rättskemiska analysen. I slutet av perioden hade andelen brottsoffer med känd alkoholproblematik minskat markant. 9

Den minskade andelen berusade bland offer och förövare kan enligt Brå bero på dels ett förstärkt arbete mot familje- och partnerrelaterat våld, dels förändringar i alkohol­konsumtionen: ungdomar dricker mindre idag och bland vuxna har berusningsdrickandet gått ned. 10, 11

Samtidigt som alkoholen spelat en stadigt minskande roll i det dödliga våldet under den studerade perioden har den narkotikarelaterade delen av det dödliga våldet ökat: andelen gärningspersoner och brottsoffer med känt missbruk eller riskkonsumtion av narkotika har blivit allt större. Ökningen har emellertid skett från lägre nivåer än i fallet med alkohol och idag är skillnaderna relativt små. 12

Det totala antalet fall av dödligt våld minskade successivt under 1990- och 2000-talet samt i början av 2010-­talet, men inte tillnärmelsevis så mycket som andelen alkoholrelaterade fall av dödligt våld. År 2012 nåddes ett slags nedre rekord för perioden med 68 fall av dödligt våld, men därefter vände trenden tämligen kraftigt uppåt och 2015 var antalet offer för dödligt våld uppe i 112, det vill säga ungefär samma nivå som nu (108 fall under 2018). Någon motsvarande ökning av alkoholrelaterat dödligt våld efter 2012 syns emellertid inte vilket kan förklaras med att det i första hand är skjutningar i kriminella miljöer som blivit vanligare på senare år och i dessa fall är alkohol sällan en faktor. 13,14

Men trots minskningen av alkoholrelaterat dödligt våld i Sverige kvarstår kopplingen mellan drickande och våld, även internationellt. I ett stort systematiskt översiktsarbete av forskningslitteraturen från 2003 kunde man se att hälften av alla förövare och offer var alkoholpåverkade. Här framkom också att alkohol har starkare koppling till mord, våldtäkt och misshandel än andra psykoaktiva substanser. 15 Det är främst berusningsdrickande som leder till våld, och i studier där skillnader mellan dryckessorter studerats är det framför allt starksprit, och till viss del öl, som har starka kopplingar till våld. För vin syns inte samma starka koppling. 16

Stora kostnader för samhället

I en kartläggning av alkoholens samhällskostnader för 2017 uppskattas rättsväsendets kostnader för alkohol­relaterade brott till över 9 miljarder kronor. Här ingår utredningskostnader för polis och åklagare (3,2 miljarder), domstolskostnader (431 miljoner), kostnader för fängelse, häkte och frivård (5,4 miljarder) och rättsmedicinska kostnader (drygt 26 miljoner kronor). Under 2017 utreddes över 162 000 brott som bedömdes vara alkohol­relaterade, och av dessa var det misshandelsfallen som kostade samhället överlägset mest, nästan 4,9 miljarder kronor. 17