Gå till huvudinnehåll

Alkoholforskare följer en generation i 35 år

Den generation som är född kring millennieskiftet är historisk på flera vis. De här barnen har växt upp med digitaliseringen som en självklar del av sin verklighet och deras alkoholkonsumtion ligger på en så låg nivå att den väckt uppmärksamhet.

Men vad betyder det om 15, 25 och 35 år? Fortsätter det måttfulla förhållandet till alkohol eller förändras mönstret med tiden? Och i så fall – för vilka?

Det ska forskningsstudien Futura01 försöka ge svar på. Studien genomförs av CAN, Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning, i samarbete med Karolinska Institutet och leds av Jonas Raninen, alkoholforskare vid CAN. Studien är delfinansierad genom medel från Systembolagets alkoholforskningsråd.

2018 tilldelades Jonas Raninen Systembolagets juniora stipendium för sitt arbete med Futura01.

I studien följs 5 500 elever födda 2001 i 35 år, de utgör fem procent av en generation, och redan nästa år kommer de första uppgifterna att analyseras. Då går eleverna i årskurs två på gymnasiet. Frågan om vad som ligger bakom den här generationens historiskt låga alkoholkonsumtion lämnar Jonas Raninen till andra.

– Vi konstaterar att det här skiftet har hänt. Låt oss ta reda på vad det betyder.

Detaljerade svar

Sedan tidigare vet forskarna att ungefär hälften av niondeklassarna dricker alkohol och att den andelen ökar till omkring 80 procent när eleverna kommit till årskurs två på gymnasiet.

– Nu kommer vi att få betydligt mer detaljerade svar, säger Jonas Raninen. Det ska bli väldigt spännande.

Några frågor som ska besvaras är: Vilka är det som fortfarande inte dricker i årskurs två och hur hänger det ihop med skolprestationer, fritidsaktiviteter och socioekonomiska förhållanden? Och de som dricker i årskurs nio – har deras drickande på något sätt förändrats när de kommit till årskurs två?

Högt deltagande

En allmän uppfattning har varit att en senare alkoholdebut också innebär en lägre konsumtion. En finländsk studie har dock nyligen visat att ungdomar ”dricker ikapp”.

– Det ska bli intressant att se om vi kommer till samma resultat, eller om vi gör helt andra observationer, säger Jonas Raninen.

Han erinrar om att det är ovanligt med långtidsstudier med ett nationellt urval.

– Vi har ett högt deltagande och en bra svarsfrekvens. Jag blir inte förvånad om andra än alkoholforskare så småningom vill titta närmare på den här generationen.

Artikleln publicerades först i Alkoholrapporten 2018