Alkohol och depression

Alkoholens inverkan på den fysiska hälsan är väl känd och i stora stycken väl belagd. Att alkohol också kan ha psykologiska effekter är även det ett välkänt faktum, allt från upprymdhet och glädje till nedstämdhet och aggressivitet.

Många använder alkohol för att lindra psykisk lidande av olika slag, men forskning visar att effekten kan bli den rakt motsatta.

Med större kunskap om sambandet mellan alkohol och psykisk ohälsa förbättras möjligheten att lindra och förebygga negativa konsekvenser.

Alkohol är en psykoaktiv substans vilket innebär att den förändrar sinnestillståndet hos den som dricker genom sin påverkan på hjärnans funktion vilket i sin tur leder till förändringar i perception, humör, medvetenhet eller beteende. Alkohol är en så kallad ”dirty drug” vilket betecknar det faktum att alkoholmolekylen inte binder till en specifik receptor eller ett visst område i hjärnan, utan till ett vitt spektrum av molekylära mål.1

Närbild på tre händer som håller i varsitt shotglas och skålar med varandra

Effekten i hjärnan kommer inom bara någon minut efter intag. Nivåerna av ett flertal signalsubstanser påverkas, däribland glutamat, GABA, dopamin, opioider och serotonin. De här signalsubstanserna representerar så att säga både gas och broms – annorlunda, och lite mer tekniskt uttryckt påverkar alkohol balansen mellan hämmande och stimulerande signalsubstanser. Med stor sannolikhet kan detta förhållande förklara varför alkohol kan ha så olika effekt på olika individer, men också varför en individ inte alltid reagerar likadant varje gång han eller hon dricker.

Generellt gäller att kortvarig alkoholexponering förskjuter denna balans, både genom att öka nivåerna av hämmande signalsubstanser och neuromodulatorer (exempelvis GABA, glycin och adenosin) och minska nivåerna av stimulerande signalsubstanser (glutamat och aspartat). Om hjärnan utsätts för långvarig alkoholexponering försöker den återställa balansen genom att kompensera för nedtryckande effekter av alkohol: de hämmande signalsubstanserna minskar i nivå medan de stimulerande ökar.2

Men det är inte bara i samband med själva ruset som alkoholen utövar sina psykologiska effekter, utan även mer långsiktiga konsekvenser kan göra sig gällande. Flera studier visar på starka samband mellan alkohol och psykiska problem – det gäller såväl affektiva störningar som beteendestörningar.3, 4 I många fall är det emellertid svårt att avgöra vad som är hönan och vad som är ägget.

Alkohol och depression

Man i blå skjorta ligger på en soffa och ser trött och nedstämd ut

Det finns en betydande samsjuklighet mellan depression och alkoholberoende.5, 6, 7 Man räknar med att mellan 30 och 40 procent av personer med alkoholproblem vid varje givet tillfälle också lider av depressionsliknande tillstånd. Samtidigt uppskattas att mellan fem och tio procent av personer med depressiv sjukdom också har alkoholproblem.8, 9 I denna grupp är behandlingsresultaten sämre än bland dem som bara lider av ett av tillstånden, alkoholberoende eller depression.10, 11

Vidare finns internationella befolkningsstudier som talar för att missbruk eller beroende av alkohol och/eller andra droger fördubblar risken att drabbas av depression och ångest.12, 13

Men blir man deprimerad av att dricka mycket alkohol? Eller är det deprimerade människor som tar till flaskan för att ”dränka sina sorger”?

Här finns flera svar. Det kan hävdas att både alkoholproblem (missbruk och/eller beroende) och depression (det som på fackspråk benämns egentlig depression) orsakas av gemensamma underliggande genetiska och miljömässiga faktorer, något som också visats i flera studier. 14, 15, 16, 17, 18, 19  Samtidigt är såväl alkoholproblem som depression mycket vanligt förekommande tillstånd som mycket väl kan uppträda tillsammans oberoende av varandra.20

Därtill finns studier som stöder hypotesen att alkoholproblem kan uppstå som ett resultat av självmedicinering vid depression 21, 22, 23 likväl som det finns forskningsresultat som pekar på det omvända, att alkoholproblem orsakar depression.24, 25, 26

I förgrunden sitter en man och dricker ur ett glas, bakom honom sitter en kvinna i röd tröja.

En av de mekanismer via vilka alkohol kan orsaka depression är genom påverkan av serotonin, en signalsubstans som spelar en avgörande roll för psykiskt välbefinnande.27

Intag av alkohol kan leda till en höjning av serotoninnivån, men bara högst tillfälligt.28 I en japansk studie från början av 1990-talet visade forskarna att koncentrationen av serotonin i blod minskade signifikant 45 minuter efter att försökspersonerna intagit alkohol. Dagen efter att försökspersonerna druckit alkohol kunde man också observera en distinkt förändring i hur serotoninnivåerna varierade över dygnet. Dygnsvariationen skilde sig markant från den hos kontrollgruppen (som inte druckit) och var istället mycket lik den hos patienter med depression.29

Alkoholproblem kan uppstå som ett resultat av självmedicinering

Sedan dess har ett flertal studier undersökt alkoholens inverkan på serotonin och även kunnat visa på långsiktiga effekter. Forskare vid Göteborgs universitet har studerat hur serotoninsystemet påverkas av långvarigt problematiskt drickande. De kunde konstatera att både män och kvinnor fick påtagligt nedsatt funktion i serotoninsystemet, men att försämringen går betydligt snabbare hos kvinnor: redan efter fyra års problematisk alkoholkonsumtion, här definierat som ett intag motsvarande tolv flaskor vin per vecka, hade kvinnornas serotoninfunktion halverats. För männen i studien tog det tolv år innan serotoninfunktionen hade blivit nedsatt i motsvarande utsträckning.30

Alkohol och självmord

Ett stort antal, sedan länge kända, effekter av alkohol kan ha negativ inverkan på den psykiska hälsan. Hit hör exempelvis försämrat omdöme, ökad impulsivitet och benägenhet att ta risker.

Självmordstankar kan uppträda som en följd av depression medan alkoholens effekter kan öka risken för självmordsförsök. Studier över tid av sambandet mellan alkohol och självmord på befolkningsnivå visar att totalkonsumtionen i en befolkning samvarierar med självmordsstatistiken, men också att skillnader i kulturella faktorer och dryckesmönster gör att sambandet skiljer sig mellan olika länder. I de länder där dryckesmönstren är som mest skadliga – hit hör Sverige – beräknas att en konsumtionsökning på en liter kan leda till att antalen självmord ökar med cirka tio procent (10,6 procent för män, 8,2 för kvinnor).31 En analys av effektstorleken (ökning i självmordstal vid en liters konsumtionsökning, endast bland män) i Sverige respektive Frankrike från tidigt 1930-tal till sent 1980-tal visar på vikten av dryckeskulturella faktorer: i Sverige var effektstorleken hela 11,5 procent vilket ska jämföras med 2,7 procent för Frankrike.32

10 procent

Så mycket skulle antalet självmord öka om den totala alkoholkonsumtionen ökade med en liter per person och år

Alkohol och antidepressiva medel

Den idag vanligaste läkemedelsbehandlingen vid depression är så kallade SSRI-preparat, selektiva serotoninåterupptagshämmare. Det finns studieresultat som talar för att SSRI skulle kunna vara effektivt vid behandling av alkoholberoende med samtidig depression om det kombineras med naltrexon, en så kallad opioidantagonist som minskar vällustkänslan av att inta alkohol.33, 34, 35, 36

Närbild på ett glas med whiskey som står på ett bord, bredvid ligger några piller och en pillerburk

Samtidigt finns flera exempel på när SSRI-behandling och alkohol fungerar illa ihop. Utöver de ovan nämnda studierna som visar att alkohol har en negativ inverkan på serotoninfunktionen på både kort och lång sikt har det visat sig att alkohol kan förvärra biverkningarna av antidepressiva läkemedel. En brittisk studie talar för att alkohol är involverat i en stor del av de dödsfall som är relaterade till antidepressiva läkemedel varav 80 procent är självmord.