Passiv rökning. Du vet att det är farligt. Vetenskapen bevisade att det är så, och utifrån det stiftades lagar om att förbjuda rökning på restauranger och arbetsplatser. Resultatet blev minskade skador från rökning, både för rökare och passiva rökare.
Det finns fog för att tala om passivt drickande
Med alkohol är det annorlunda. Sannolikt beror det på att alkoholen inte hamnar i någon annans kropp än den som dricker, och forskningen har mest tittat på den personliga hälsan.
Ändå kan forskarna visa att alkoholen även påverkar andra än de som dricker, och att samhället i stort påverkas av alkoholens negativa sidor. Det finns med andra ord fog för att tala om passivt drickande.
Alkohol i topp som mest skadlig drog
I världshälsoorganisationen WHO:s undersökning Global burden of disease anges alkohol som sjätte största riskfaktorn av cirka 60 stycken för sjukdomar, funktionsnedsättningar och död.
- Alkohol är den största riskfaktorn för personer under 50 år (åldersgruppen 15-49 år).
- I Global burden of disease räknas inte andrahandsskador in, till exempel om en person skadas på grund av ett våldsbrott där någon annan varit berusad.
Tim Stockwell, chef för Centre for addiction research vid Victoria-universitetet i Kanada, har tillsammans med fem andra forskare kartlagt den befintliga forskningen kring vad de kallar ”alkoholens andrahandsskador”.
Räknar man in dessa andrahandsskador är alkohol ett samhällsproblem. I ansedda tidskriften The Lancet jämförde en expertgrupp av forskare olika drogers påverkan på användaren och på andra.
Alkohol var värre än heroin, kokain, tobak och alla andra substanser
Alkohol hade störst total påverkan och var den enda drogen där andrahandsskadorna var större än de direkta skadorna på användaren.
– Alkohol var värre än heroin, kokain, tobak och alla andra substanser när andrahandsskadorna togs med i beräkningen, säger Tim Stockwell.
– Alkohol är utan tvekan den största orsaken till för tidig död, funktionsnedsättning och sjukdom av faktorer som går att förebygga. Så är det globalt, och även i Sverige skulle jag tro.
Alkohol är lagligt och långt mer socialt accepterat än andra droger. Det gör att många dricker alkohol och i många sammanhang. Därmed exponeras väldigt många människor för alkohol och berusning, även barn och andra som inte dricker. Det gör också att listan över andrahandsskador blir lång.
Alkoholens andrahandsskador
Listan över hur alkohol drabbar andra än de som dricker är lång.
Våld: Alkohol är ofta med i bilden vid misshandel, sexuellt våld och mord.
Olyckor: Trafikolyckor som drabbar fotgängare, cyklister, passagerare och andra bilförare. Andra olyckor, till exempel på arbetsplatser och bränder.
Sjukdomar: Alkohol kan vara med i bilden vid överförandet av bland annat könssjukdomar.
Vårdkostnader: Betalas av skattebetalarna.
Polis-, rättegångs- och fängelsekostnader: Betalas av skattebetalarna.
Brottslighet: Till exempel vandalism.
Minskad produktivitet i samhället: Länders hela produktionskapacitet och BNP påverkas negativt om man räknar med alla som utför ett sämre jobb på grund av alkohol.
Barn: Sämre hälsa och mindre trygg uppväxt för barn som växer upp med föräldrar med olika grad av alkoholproblem. Barnen får generellt sett lägre betyg, drabbas oftare av våld i hemmet, drabbas oftare av psykiska problem, eget beroende och dålig ekonomi längre fram i livet.
Fosterskador: Barn till mödrar som dricker under graviditeten drabbas oftare av kognitiva problem och låg födelsevikt. De kan också drabbas av FAS och FASD, fetal alcohol syndrome och fetal alcohol spectrum disorder.
– Man blir nästan överväldigad när man ser omfattningen av alkoholens påverkan. Det är en viktig insikt, eftersom det ger ett annat perspektiv på alkoholfrågan. Det handlar inte bara om den som dricker, utan det är en bred fråga som handlar om samhällen, om arbetsplatser, om familjer, om barn.
De stora ekonomiska kostnaderna bärs av skattebetalarna
För samhället blir de ekonomiska följderna dubbla – å ena sidan belastas vård, kommuner och rättsväsende med kostnader, å andra sidan står alkohol bakom ett produktionsbortfall. Beräkningar från tolv länder visar att bortfallet är 0,5-5,5 procent av BNP.
– De ekonomiska kostnaderna överraskade mig. De som dricker betalar för vad de dricker, de betalar ett socialt pris och de betalar med sin hälsa. Men de stora ekonomiska kostnaderna bärs av skattebetalarna.
Frågan är hur andrahandsskadorna ska kunna minskas?
Alkoholproblem ska inte ses som en fråga för individen, utan som en samhällsfråga, anser Tim Stockwell och flera med honom. Alkoholen står som sagt bakom en rad konsekvenser för barn, för andra som inte dricker och för hela samhället.
Frågan är hur andrahandsskadorna ska kunna minskas? Tim Stockwell förklarar att två saker ger bäst effekt – och det är samma saker som begränsar alkoholskadorna för de som dricker.
Vi kan inte bara rycka på axlarna och säga ”dricker du för mycket är det ditt val och det struntar vi i”
Det första är att begränsa den totala konsumtionen av alkohol. Det andra är att minska drickandet i samband med risksituationer, till exempel bilkörning. Minskas konsumtionen på detta sätt, minskar även det negativa som alkoholen för med sig för andra.
– Vi kan inte strunta i problemen med alkohol. Vi kan inte bara rycka på axlarna och säga ”dricker du för mycket är det ditt val och det struntar vi i”. När något påverkar barn, när det påverkar vanligt folk på vägarna och ute på stan, när vi som skattebetalare betalar och när landets ekonomi påverkas, bör vi se det som en viktig fråga.