Passivt drickande

"Föraren dömdes till två och ett halvt år fängelse - men vi fick livstid"

– När det knackar på dörren och två poliser och en präst står utanför – då tar det inte ens en hundradels sekund innan man förstår vad som hänt. Det är något av det mest fasansfulla man kan vara med om som förälder.

Mats Sjöö från Garphyttan berättar om dagen som totalt förändrade hans och familjens liv. Den 2 oktober 2011 dödades 17-årige sonen Rickard i en trafikolycka där föraren körde rattfull.

Mats Sjöö sitter på huk vid en gravsten
"Föraren dömdes till två och ett halvt års fängelse - men vi fick livstid..." Foto: Björn Leijon

– Vi hade ett liv före det datumet. Nu har vi ett helt annat liv, säger han.

På kvällen hade Rickard varit på fest inne i Örebro, några mil hemifrån, och planen var att ta sista bussen hem.

– Men det kom några tjejer till festen och då ville han förstås stanna ett tag till, berättar pappa Mats. Vi hade kunnat hämta honom, men Rickard ville klara sig själv och inte vara till besvär. Han var en ”kan själv-pojke”. 

Det är här Rickard fattar det ödesdigra beslutet att lifta med en kille som senare visar sig vara berusad och som dessutom hade stulit en bilnyckel. Ytterligare en kille följer med i bilen, men han hoppar av bara några hundra meter innan olyckan inträffar. Klockan tre på natten vaknar Mats fru Christina och upptäcker att Rickard inte kommit hem med sista bussen.

Hon ringer hans mobil, men får inget svar.

– Om vi bara tittat ut genom fönstren på övervåningen just då hade vi sett alla blåljus bara en bit från vårt hus, säger Mats. Fågelvägen är det 500 meter till olycksplatsen. När det sedan knackar på dörren tidigt på morgonen tänker föräldrarna först att Rickard kanske fått i sig lite för mycket och blivit skjutsad hem av polisen, men den fruktansvärda sanningen slår omedelbart och obönhörligt till när de ser uppställningen utanför dörren.

Se Mats berätta om den 2 oktober

Fantastiska poliser

– Poliserna var helt fantastiska. De släppte oss inte ur sikte en sekund. Vi fick inte gå upp på övervåningen ensamma, de var med överallt. Man tappar tidsuppfattningen när något sådant här händer, så jag har egentligen ingen
aning om hur länge de stannade, men de åkte inte förrän våra släktingar kommit.

Mats Sjöö står i en dörrport och blickar ut mot gatan
Foto: Björn Leijon

Nu följer en tid av en ständig ström av släkt och vänner som kommer med färdiglagad mat och uppmaningar av typen: "Ät den här smörgåsen nu, du måste få i dig något. Jag sitter här under tiden."

– Det är precis så man ska göra, säger Mats. Strunta i blommor och satsa på färdig mat. Micron är vad man klarar av i en krissituation som drar undan allt man har av fast mark under fötterna.

För att få någon struktur på dagarna under den första tiden började Mats föra bok över besöken. Det hjälpte lite, samtidigt som anteckningarna nu är ett fint bevis på omtanke och mänsklig värme.

Den rattfulle föraren hade kört mellan 100 och 150 kilometer i timmen på en 30-sträcka i närheten av familjen Sjöös hem. Han hade 1,23 promille alkohol i blodet. Rickard slogs medvetslös mot ett träd när bilen gick av vägen och kvävdes till döds hängande upp och ner i bilbältet.

– Kanske hade hans liv gått att rädda om man fått ut honom tidigare, säger Mats. Föraren dömdes till två och ett halvt års fängelse, men vi fick livstid.
Senare på dagen åkte han till olycksplatsen för att se och försöka förstå.

Fruktansvärd ilska

– I början var det en sådan fruktansvärd ilska, jag var så vansinnigt arg. Jag tog en yxa och tänkte hugga ner den största granen i närheten, men blev hindrad – som tur var. Jag trodde väl på något sätt att jag kunde få ur mig aggressionen.

Mats kan fortfarande känna ilska, men inte på samma destruktiva sätt. Han har bytt yrkesbana och vänt familjens fruktansvärda erfarenhet till ett engagemang som rör frågor om rattfylleri och trafiksäkerhet. Han jobbar för Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) och är ordförande i ett nätverk för drabbade, MADD, Mothers Against Drunk Driving.

Mats Sjöö står i snön och tittar på en minnesplats
Foto: Björn Leijon

– Det värsta är de speciella dagarna. Julen, årsdagen då det hände, Rickards födelsedag – då blir saknaden ännu mer påtaglig. I början, när det precis hade hänt, satt jag i trappan och väntade på att Rickard skulle komma hem.

Mats berättar:
– På hans födelsedag brukar vi åka till graven och formera ett hjärta med så många marschaller som år han skulle fylla. Sedan äter vi "Rickards special" på en pizzeria i Garphyttan. Det är en typ av kebab som Rickard gillade och som ägaren döpte efter vår son efter olyckan.

Ännu mer sammansvetsade

Utöver Mats och hustrun Christina finns tre barn i familjen. Det är Emma, 30, Johan, 26 och Julia, 17. Storfamiljen omfattar numera även två barnbarn.

– Det som hände har gjort oss ännu mer sammansvetsade. Det är vanligt att familjer glider isär när någonting sådant här händer, men jag känner att barnen kommer hem oftare än tidigare och att de vill att vi planerar resor och aktiviteter ihop. Det känns förstås fint, och ingen vet ju hur det varit om Rickard fått leva.

Garphyttan, vid foten av Kilsbergen, är en liten ort där alla känner alla. Den rattfulle föraren har gått i parallellklass till sonen Johan och Mats har även varit hans fotbollstränare.

– Jag har tänkt att han ska få fylla 30, sedan vill jag försöka ta kontakt med honom. Jag känner inget hat idag, men jag har fortfarande frågor att ställa, det gäller mest detaljer. Man får inte svar på allt under en rättegång.

Men Mats tänker inte möta föraren ensam:
– Man ska ha en neutral tredje person med, jag tänker mig kanske en polis eller någon person från socialtjänsten. Men det hinner jag fundera på – än är det några år kvar.

Mats Sjöö besöker ofta hemortens kyrka för en stunds lugn och eftertanke. Kyrkans verksamhet har betytt mycket för familjen som i det akuta skedet fick professionell hjälp från Sjukhuskyrkan.

"Trafikbrottsoffer erbjuds inte samma stöd som andra brottsoffer"

En fråga som engagerat både MADD och MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) under flera år är att trafikbrottsoffer inte erbjuds samma stöd som andra brottsoffer.

– Om du utsätts för misshandel eller rån erbjuds ofta krisstöd från samhällets sida. Men om du råkar ut för en trafikolycka eller förlorar en anhörig i en rattfylleriolycka blir du oftast utan stöd, säger Mats Sjöö, som menar att krisstöd till trafikbrottsoffer måste högre upp på agendan och att samordningen kring krisstöd behöver förbättras.

Själv fick Mats Sjöö och hans familj professionell hjälp från Sjukhuskyrkan.

– Men det var för att vi kände till att möjligheten finns. I ett krisläge orkar man inte ägna sig åt efterforskning.

"Ingen ska dö av rattfylleri"

  1. Trafikverket och Polisen har enats om att skapa förutsättningar för en ny funktion, trafiknykterhetskontrollanter. Detta är personer som inte är poliser men som har en specifik utbildning och mandat att utföra nykterhetskontroller utefter våra vägar. Under våren 2018 påbörjades ett arbete med att utreda juridiska och organisatoriska möjligheter för den nya funktionen. Det gemensamma arbetet bedrivs i projektet NYKTRA och implementeringen planeras till 2019. Källa: Trafikverket
  2. MHF har beslutat att driva en egen nollvision i trafiken: ”Ingen ska dö av rattfylleri”. Den bygger på solidaritet med de människor som drabbas av att det i Sverige görs 12 500 onyktra resor varje dygn. Ingen ska behöva uppleva den sorg som drabbar de anhöriga till rattfylleridöda. Ingen ska heller behöva gå igenom det meningslösa och helt onödiga mänskliga lidande som drabbar de 1 000 personer som skadas svårt i olyckor där alkohol eller andra droger är inblandade. Källa: MHF

Den här artikeln kommer från Alkoholrapporten 2018.