– Det finns ett stort behov av longitudinella studier på området för att vi bättre ska förstå betydelsen av att dricka under ungdomsåren, säger Jonas Raninen. Dagens ungdom är historisk ur ett alkoholperspektiv, det har aldrig varit så få unga som dricker och även bland dem som dricker är konsumtionen på historiskt låga nivåer.
Projektet kommer att generera kunskap om vilka faktorer som ligger bakom att unga dricker, kunskap som i förlängningen är viktig för att kunna förebygga både att unga dricker och de negativa konsekvenser som följer på det. Futura01 har pågått sedan 2017 och ska följa 6 000 ungdomar födda 2001. Den första datainsamlingen genomfördes under vårterminen 2017 – när ungdomarna gick i
årskurs nio – och den första upp följningen genomfördes 2019. De ungdomar som medverkar i studien lämnar också sitt personnummer, vilket gör att forskare framåt kan koppla på information från flera olika register.
– Målet är att göra ett par datainsamlingar till och därefter följa utvecklingen via olika register. De mest centrala är sjukvårds och dödsorsaksregister. Men vi är också intresserade av att studera bestämningsfaktorer och där är Flergenerationsregistret (SCB) intressant, där vi kan länka till uppgifter om deras föräldrar, säger Jonas Raninen.
Merparten av den forskning som finns på ungas alkoholkonsumtion baseras på tvärsnittsstudier, det vill säga undersökningar som visar exakt hur det ser ut i en population vid ett givet tillfälle. Den studie som nu genomförs – Futura01 – är en longitudinell studie, det vill säga där samma population studeras över tid.
Effekter på en hel generation?
Kraftiga minskningar i ungdomsdrickande har rapporterats från flera länder, vilket visar att den här utvecklingen inte är unik för Sverige. Resultaten från projektet kommer därför vara av intresse även internationellt. Att så få unga dricker alkohol kan få eff ekter på en hel generation. För Sveriges del har vi en del att jämföra med.
– Historiskt har vi sett skillnader mellan generationer, så kallade kohorteffekter. De som växte upp under motbokstiden drack mindre som vuxna och de som växte upp under mellanölsperioden dricker mer och även vi förväntar oss att se en förändring, säger Jonas Raninen. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom ramen för projektet och det finns många intressanta resultat. Som att unga dricker av samma anledning som vuxna, att grupptryck inte verkar vara en stor grej och att de som inte dricker har det bättre än de som dricker. Men om bara ett resultat ska lyftas så blir det ett annat.
– Att tillit verkar ha så stor betydelse – både i vilken utsträckning unga litar på personer i sin omgivning och på samhället i stort, säger Jonas. Tillit påverkar så många beteenden så det känns viktigt att gräva vidare i, säger Jonas Raninen avslutningsvis.
Om studien
Projektets titel: Futura01 – En longitudinell studie om betydelsen för ungdomar att växa upp under en tid med historiskt låg alkoholkonsumtion
Huvudsökande: Dr Jonas Raninen, Karolinska Institutet
Medsökande: Docent Peter Larm, Docent Patrik Karlsson, Dr Michael Livingston, Doktor Johan Svensson
Projekttid: 2017–2022
Publicerat: Raninen, J., Peter Larm, Johan Svensson, Michael Livingston, Lars Sjödin, and Patrik Karlsson (in press). Normalization of non-drinking? Health, school situation and
social relations among Swedish 9th graders that drink and do not drink alcohol. International Journal of Environmental research
and public health.
Sjödin, L., Livingston, M., Karlsson, P., Larm, P., & Raninen, J. (2021). Associations between trust and drinking among adolescents. Drug and Alcohol Review.
Sjödin, L., Livingston, M., Larm, P., Karlsson, P. & Raninen, J. (2021). Drinking motives and their associations with alcohol use among adolescents in Sweden. Nordic Studies on Alcohol and Drugs.
Raitasalo, K., Kraus, L., Bye, E. K., Karlsson, P., Tigerstedt, C., Törrönen, J., & Raninen, J. (2020). Similar countries, similar factors? Studying the decline of heavy episodic drinking in adolescents in Finland, Norway and Sweden. Addiction.
Raninen, J. & Livingston, M. (2018). Exploring the changing landscape of youth drinking – we’re still drawing the map. Drug and AlcoholReview.