Interventionsgruppen får använda appen i kombination med grundläggande hälsoinformation och kontrollgruppen endast hälsoinformationen. Deltagarna har rekryterats via sociala medier och sökmotorer, och det har gått snabbt.
– Ja, vi har rekryterat mycket snabbare än vi trodde, säger Marcus, vilket indikerar att det finns ett behov för stöd som inte tillgodoses med de insatser som erbjuds idag.
– Framförallt tror jag det beror på att man gjort relativt små studier, säger docent Marcus Bendtsen vid Linköpings universitet. Det och att man inte tillräckligt ofta har uppmanat användare att verkligen använda interventionen.
Marcus och hans kollegor har utvecklat en ny mobiltelefonbaserad intervention som riktar sig mot riskdrickare i den svenska befolkningen med målet att de ska minska sin konsumtion. Det är för att utvärdera eff ekten av interventionen som de beviljats forskningsmedel. Utvärderingen sker genom en randomiserad kontrollerad studie med 1 000 deltagare i interventionsgruppen och lika många i kontrollgruppen, så totalt 2 000 deltagare.
Ny kunskap om motiv till förändring
Interventionen består av en instrumentpanel med sju olika moduler som på olika sätt ska hjälpa användaren att följa och kontrollera sitt drickande. Deltagarna påminns varje söndag via SMS att använda instrumentpanelen. En funktion är att användarna också kan författa SMS till sig själva som skickas vid en vald tidpunkt, till exempel en fredag kl 17.
– Det kan handla om att de påminner sig själva om att de inte vill vara bakfulla, att de vill spendera mer tid med barnen eller att de är rädda om sin hälsa. Detta är fantastiskt på många sätt, och öppnar upp en ny forskningsmöjlighet att titta på vad det är som är motiverar personer att förändra sina alkoholvanor.
Om den mobilbaserade interventionen
Interventionen, som kallas TOPHAT, består av en instrumentpanel med sju olika moduler. I korthet är instrumentpanelen ett verktyg för att hjälpa individen att sätta mål för och följa sin konsumtion, lära sig hur man minskar sin konsumtion, göra planer för att undvika att dricka för mycket, lära sig om risker och konsekvenser med hög alkoholkonsumtion och att simulera och visualisera hur olika nivåer av konsumtion leder till olika utfall.
Om riskkonsumtion
I studien definieras riskkonsumtion som att individen dricker mer än 9 standardglas i veckan för kvinnor eller 14 standardglas för män alternativt mer än 4 standardglas för kvinnor eller 5 standardglas för män vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Ett standardglas är 12 g alkohol och motsvarar 33 cl starköl, en storstarköl (50 cl) innehåller 1,5 standardglas.
Till nytta för både individ och samhälle
Om utvärderingen visar att interventionen har effekt så kommer den att göras tillgänglig för allmänheten men skulle även kunna användas av vårdgivare. I förlängningen skulle det kunna göra en stor samhällsnytta.
– Minskat riskdrickande leder inte bara till fördelar för dem som minskar sin konsumtion, säger Marcus. Samhället i stort gör besparingar både i social och ekonomisk börda. Minskat riskdrickande minskar också trycket på hälsa och sjukvård, vilket i sin tur leder till möjlighet till omprioriteringar av resurser mot andra sjukdomar.
Om studien
Projektets titel: ”Mobilbaserad intervention för att minska riskdrickande i den allmänna befolkningen”
Huvudsökande: Docent Marcus Bendtsen, Linköpings universitet
Medsökande: Professor Preben Bendtsen
Projekttid: Inleddes 2019 och avslutas 2021.
Publicerat: Bendtsen M, McCambridge J, Reducing Alcohol Consumption Among Risky Drinkers in the General Population of Sweden Using an Interactive Mobile Health Intervention: Protocol for a Randomized Controlled Trial. JMIR Res Protoc 2019;8(4): e13119.