Att grupper med lägre socioekonomisk status har betydligt högre risk för allvarliga substansrelaterade problem, som till exempel alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet, är väl känt. När man tittar på socioekonomi så tar man hänsyn till en rad olika faktorer, tillsammans eller var för sig. I den här studien har utbildningsnivå använts som socioekonomiskt mått. Fördelen med utbildning som socioekonomisk indikator är att den är mer stabil över tid. Jämfört med yrke och inkomst är den inte känslig för omvänd kausalitet, dvs. att den skulle påverkas negativt av eventuellt alkoholmissbruk.
Likartade förändringar i grupperna
I en studie baserad på självrapporterade uppgifter i Monitormätningarna under perioden 2004–2014 analyserades ifall alkoholkonsumtionen förändrades på ett likartat sätt inom de olika utbildningsgrupperna. Resultaten tydde på att så var fallet.
– Vi kunde se att förändringar i totalkonsumtionen – ökningar eller minskningar – avspeglas i motsvarande förändringar i konsumtionen inom alla utbildningsgrupper, säger Thor Norström. I en annan studie analyserades sambandet mellan totalkonsumtionen (mätt med Systembolagets försäljning) och den alkoholrelaterade dödligheten i olika utbildningsgrupper för perioden 1991 2017. Resultaten visade på statistiskt signifikanta samband mellan totalkonsumtionen och alkoholdödlighet i fem av de sex undergrupperna; undantaget var kvinnor med hög utbildning.
– Det fanns en statistiskt signifikant gradient i sambanden. En ökning av totalkonsumtionen gav en markant starkare effekt på dödligheten i lägre utbildningsgrupper än i högre, säger Thor.
Olika utbildning ger olika anskaffningsmönster
En annan frågeställning som har studerats är den socioekonomiska profilen hos konsumenter av oregistrerad alkohol. Analyserna visade inte några signifikanta skillnader mellan de tre utbildningsgrupperna i den totala konsumtionen av oregistrerat. Men för konsumtion av hembränt och köp av smuggelsprit framkom en signifikant SESgradient, där den lägsta utbildningsgruppen låg cirka fyra gånger högre än den med högst utbildning. Som jämförelse fanns en positiv SESgradient för registrerad alkoholkonsumtion; inköp på Systembolaget är cirka 65 procent högre bland dem med hög utbildning jämfört med dem med låg utbildning.
Sammanfattningsvis anser forskarna att de har visat att totalkonsumtionsmodellen inte bara gäller för hela befolkningen, utan även olika socioekonomiska grupper. Men resultaten antyder också att modellen behöver förfinas och modifieras när man tillför en socioekonomisk dimension.
Om totalkonsumtionsmodellen och kollektivitetsteorin
Teorin utvecklades av Ole-Jørgen Skog på 70-talet och tar sin utgångspunkt i antagandet att drickande är ett socialt beteende där individens drickande påverkas av drickandet i hens nätverk. Skog menade att förändringar i alkoholkonsumtionen är synkroniserade tvärs över alla konsumtionskategorier, från småkonsumenter till storkonsumenter. En slutsats av resonemanget är att en ökning av totalkonsumtionen leder till mer alkoholrelaterade skador.
Om socioekonomiska faktorer
Det finns ett antal sociala och ekonomiska faktorer, exempelvis utbildning, inkomst, yrke och födelseland. I den här studien har utbildningsnivå använts, med en indelning i tre utbildningsgrupper: grundskola (låg), gymnasieutbildning (medel) och högskoleutbildning (hög). Socioekonomiska skillnader i exempelvis alkoholskador förklaras ofta av vilka förhållanden som individer eller grupper (SES-grupper) lever under, till exempel livsvillkor, andra levnadsvanor som rökning och tillgång till sociala nätverk. Faktorerna påverkar varandra – skillnad i livsvillkor ger skillnad i hälsoutfall.
Om registrerad och oregistrerad konsumtion
Den registrerade konsumtionen utgörs av alkohol som säljs genom registrerade försäljningskanaler i Sverige, det vill säga på Systembolaget, restauranger och i livsmedelsbutiker. Den oregistrerade konsumtionen består av alkohol som förs in i landet i samband med resor, hemtillverkning, köp
Om studien
Projektets titel: “Is the total consumption model valid across SES-groups?”
Huvudsökande: Professor Thor Norström, Stockholms universitet
Medsökande: Docent Jonas Landberg, Stockholms universitet
Projekttid: Inleddes 2017 och avslutas 2021.
Publicerat: Norström, T. & Landberg, J. (2020)
The link between per capita alcohol consumption
and alcohol-related harm in educational groups.
Drug and Alcohol Review, 39: 656-663.