Kan en webbaserad utbildning möjligen ändra på det?
– I dagsläget är det inte ens en tiondel av de här personerna som söker hjälp för sitt drickande och nästan ingen tycker att den specialiserade beroendevården känns som ett aktuellt alternativ. Mot den bakgrunden vore det en enorm vinst om primärvården kunde identifiera och, vid behov, behandla de här personerna.
Det säger Karin Hyland, överläkare i psykiatri på alkoholmottagningen Riddargatan 1, som leder studien ”Att uppmärksamma alkoholvanor i primärvård”.
Den studie som nu pågår skiljer sig tämligen radikalt från dem som Karin Hyland och hennes kolleger beskrev i sin ansökan om stöd från Systembolagets Alkoholforskningsråd. Tanken var att de skulle rekrytera 20 vårdcentraler och att läkare vid hälften av dessa skulle lottas till att genomgå en webbaserad utbildning i att uppmärksamma riskbruk för att kunna nå fler med evidensbaserad behandling. Därefter skulle forskarna jämföra antalet vidtagna åtgärder för att utreda och behandla alkoholproblem mellan de vårdcentraler där läkare genomgått utbildning med dem som inte fått utbildningen.
Tvingades att tänka om
– Men innan vi hann genomföra vår studie kom ett nytt vårdavtal som föreskriver att behandling av milda till måttliga alkoholproblem nu ingår i primärvårdens uppdrag, säger Karin Hyland. Utifrån detta erbjuds nu alla Region Stockholms vårdcentraler en webbutbildning i att uppmärksamma och behandla riskbruk, skadligt bruk och beroende av alkohol. Så då fick vi tänka om.
Skillnaden är i första hand metodologisk. Interventionen ifråga är fortfarande den webbaserade utbildning som utarbetats på Riddargatan 1, men istället för de 20 vårdcentralerna kommer man nu att samla in data från så många håll man kan. Det är ännu oklart hur många, men det kommer att ta betydligt längre tid. Då kontrollgruppen, alltså de vårdcentraler där personalen inte genomgått utbildning, föll bort kommer Karin Hyland istället att få jämföra med historiska kontroller.
– Vi kommer att mäta förekomsten av vidtagna alkoholrelaterade åtgärder mellan olika tidpunkter, innan det nya vårdavtalet började gälla, när interventionen sjösattes och ytterligare ett par tidpunkter efter att utbildningens effekter kan tänkas ha slagit igenom.
Helst hade man använt antal genomförda läkarsamtal om alkoholvanor som effektmått, men journaler ger inte tillförlitlig information om detta varför man istället bland annat får räkna antalet genomförda AUDITs, provtagningar av CDT och PEth (alkoholmarkörer som kan mätas i blod), journalnoteringar om veckokonsumtion samt förskrivning av alkoholläkemedel.
Pragmatisk screening
Utbildningen, som genomförs på internet, lär ut hur man identifierar alkoholproblem med utgångspunkt i den kliniska problembild patienten presenterar. Att vårdpersonalen informerar om sambandet mellan hög alkoholkonsumtion och flera vanliga sjukdomar antas öka patientens motivation för att berätta om sina alkoholvanor, detta kallas pragmatisk screening. Till exempel kan läkaren säga till en patient att det har varit svårt att behandla ett högt blodtryck.
– I det läget blir det naturligt att informera om att alkohol i vissa fall kan spela in, säger Karin Hyland. Därefter kan man följa upp med en fråga om patientens alkoholvanor och, om så behövs, diskutera möjliga åtgärder.
Den studie som Karin Hyland och hennes kolleger nu genomför syftar emellertid inte i första hand till att ta reda på om primärvården skulle kunna göra större nytta på alkoholområdet, utan om huruvida en webbaserad utbildning kommer att få reellt genomslag – om vårdpersonalen tar till sig av kursen och om det syns i hur de arbetar med frågan.
– De potentiella vinsterna vore stora, säger Karin Hyland. Dels för att det skulle sänka tröskeln till att söka hjälp för många individer som inte kan tänka sig att uppsöka den specialiserade beroendevården, dels rent hälsomässigt då det är så många vanliga sjukdomar som hänger ihop med eller rentav beror på alkohol: ångest, mag- och hudbesvär, sömnproblem, värk, förmaksflimmer och högt blodtryck för att nämna några exempel.
Om studien
Projektets titel: Att uppmärksamma alkoholvanor i primärvård
Huvudsökande: Sven Andréasson, överläkare vid Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet
Medsökande: Karin Hyland, överläkare och psykiater, Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa, doktorand vid Karolinska Institutet
Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent i klinisk beroendeforskning vid Karolinska Institutet
Erik Hedman-Lagerlöf, leg. psykolog, psykoterapeut och professor i psykologi vid Karolinska Institutet
Projekttid: Datainsamlingen inleddes 2021 och beräknas avslutas under 2023