– Visst har vi alla ett eget ansvar för vår hälsa, men samhället både kan och bör göra mer för att underlätta för individen att göra hälsosamma val, säger Elin Ramfalk, folkhälsostrateg på Cancerfonden.
Hon inleder med att konstatera det många av oss redan känner till, att alltfler drabbas av cancer. I Sverige får närmare 70 000 personer per år en cancerdiagnos, vilket är mer än det dubbla jämfört med 1970-talet.
– Om vi inte lyckas vända den här trenden väntas vi nå 100 000 nya cancerfall per år redan 2040, säger hon.
Hälsosamma levnadsvanor viktigt
Ökningen är oroande, men är samtidigt ett uttryck för att vi lever längre samtidigt som vården blivit bättre på att upptäcka cancer. Det är förstås positivt, men en inte oväsentlig del av de många cancerfallen skulle kunna undvikas då de kan kopplas till påverkbara faktorer som levnadsvanor.
– Vi talar ofta om riskfaktorer men det finns också friskfaktorer, hälsosamma levnadsvanor som bidrar till att minska risken för cancer, säger Elin Ramfalk.
Det gäller beprövade saker som att inte röka, hålla en hälsosam vikt, att äta nyttigt och lagom mycket, att följa Världshälsoorganisationens rekommendation om att röra på sig minst 150 minuter i veckan, och om att skydda huden och hålla sig i skuggan mellan klockan 11 och 15 när strålningen solen är som starkast – och det handlar om att vara försiktig med alkohol, helst avstå helt.
Bakgrunden är att alkohol, eller etanol, är kategoriserat som cancerframkallande för människor. Cancerfonden pekar på sju cancerformer som det finns vetenskapliga belägg för att alkohol ökar risken att insjukna i, nämligen (cancer i):
- läpp, munhåla och svalg
- struphuvud
- matstrupe
- bröst
- lever
- tjocktarm
- ändtarm
Ingen riskfri konsumtion
När vi dricker bryts alkoholen ner av bakterier i munhåla och tarm och blir till acetaldehyd, ett cancerframkallande nedbrytningsprodukt som är skadlig för slemhinnan och orsakar celldöd. Detta leder i sin tur till att nya slemhinneceller börjar växa till vilket i sin tur ökar risken för förstadier till cancer.
– I dag råder konsensus bland forskarna om att det inte finns någon nivå av alkoholkonsumtion som är riskfri ur ett cancerperspektiv, säger Elin Ramfalk. Ju mer man dricker, desto större risk – och för vissa cancerformer ökar risken redan från första glaset, så det allra bästa ur detta hänseende är att inte dricka alkohol alls.
De senaste decennierna har alkoholkonsumtionen minskat i Sverige, det gäller dels den totala genomsnittskonsumtionen, dels risk- och intensivkonsumtionen. Inte minst har drickandet bland unga gått ner under 2000-talet. Så långt, allt väl men alltjämt beräknas 16 procent av befolkningen ha en så kallad riskkonsumtion – och ju mer man dricker, desto större risk.
– Samtidigt kan man aldrig veta vem som kommer att drabbas av cancer, säger Elin Ramfalk och exemplifierar:
– En renlevnadsmänniska kan få cancer medan någon som varit storrökare under många år kan klara sig. Det finns så många faktorer som kan spela in och i det enskilda fallet kan man sällan veta säkert hur cancerutvecklingen startade – så det finns ingen ”skyll dig själv-cancer”.
Vad vi däremot vet, menar hon, är att på befolkningsnivå kan tre av tio cancerfall förebyggas med hälsosamma levnadsvanor.
– Genom att leva hälsosammare kan vi som individer minska, men aldrig helt eliminera, risken att drabbas av cancer.
Hälsa och levnadsvanor allas ansvar
Elin Ramfalk menar emellertid att hälsa och levnadsvanor inte bara är individens ansvar, utan även samhällets.
– Samhället kan och bör skapa bättre förutsättningar för att individen ska kunna göra hälsosamma val. Till exempel kommer fler att ställa bilen och ta cykeln till jobbet om det förutsättningar som gör det enklare att välja cykeln – till exempel att det finns välplanerade cykelbanor som är trygga och väl upplysta.
På motsvarande sätt, menar hon, är det samhällets ansvar att främja och underlätta för varje enskild medborgare att ta ansvar för den egna hälsan.
– Ibland kan det handla om att sänka tröskeln för hälsosamma beteenden, men när det gäller ohälsosamma beteenden kan samhället ibland behöva höja tröskeln – det ska vara lätt att gör det hälsosamma valet.
– Inom alla riskfaktorer vi på Cancerfonden granskat, inte bara när det gäller alkohol, fungerar politiken ganska bra när det gäller insatser för individen – till exempel rådgivning kring rökning och riktlinjer för matvanor. Men det tycks vara svårare att skapa politik som gör det enklare för oss att leva sunt, alltså ett hälsofrämjande samhälle.
Här menar hon att alkoholen i viss mån utgör ett positivt undantag eftersom samhället främjar folkhälsan genom att reglera utbud, tillgänglighet och marknadsföring av alkohol. Men det finns ytterligare luckor som behöver fyllas.
– Kunskapen om kopplingen mellan alkohol och cancer är alltför okänd i dag, speciellt om att även måttlig konsumtion ökar risken så här krävs mer information. Hälsovarningar på förpackningarna vore också ett bra sätt att underlätta hälsosamma val, säger hon. Vi ser också att marknadsföring av alkohol skulle behöva ses över, i synnerhet kopplat till sociala medier.
– Cancerfonden arbetar för en aktiv folkhälsopolitik som fokuserar på att skapa förutsättningar för oss individer, men också för att få flera olika aktörer att bidra. Det är med ett tydligt politiskt ledarskap och en bredd av aktörer som är med och tar ansvar vi kan lyckas.