1987 klassade IARC alkohol som ”otvetydigt cancerframkallande”. IARC, International Agency for Research on Cancer, är WHO:s och FN:s samarbetsorgan för bekämpning av cancer.
Vid 2011 års upplaga av Systembolagets alkoholforskningskonferens på Skarpö beklagade sig doktor Robert Baan, forskningsledare vid IARC, över att han blev nedringd av journalister efter att man gått ut med att strålning från mobiltelefoner klassats som möjligen cancerframkallande – men i stort sett ingen brydde sig om det ständiga inflödet av vetenskaplig evidens för riskerna med alkohol.
Allmänhetens kunskap är låg
I dag, tolv år efter Robert Baans föredrag på Systembolagets alkoholforskningskonferens – och 36 år efter att IARC slog fast att alkohol ökar risken för cancer – står det klart att allmänhetens kunskap om sambandet alltjämt är bristfällig.
– När jag började jobba med cancer på 1980-talet visste vi att rökning och i viss mån solen kunde orsaka cancer, men sedan var det inte så mycket mer, säger Lena Sharp, en branschveteran med ett flertal titlar: onkologisjuksköterska, medicine doktor, chef för Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland och projektledare för PrEvCan.
Det senare är ett omfattande europeiskt initiativ som startades hösten 2022 för att bedriva Cancer Prevention Across Europe, cancerprevention i hela Europa. Där deltar över 65 organisationer i 22 europeiska länder med informationskampanjer, forskning och utbildning.
Bakgrunden är det faktum att vi i Europa, trots att vi bara utgör en tiondel av jordens befolkning, står för en fjärdedel av världens alla cancerfall. Om trenden inte vänder beräknas antalet nya cancerfall öka med 21 procent och cancerdödligheten med 31 procent till år 2040.
– Ljuspunkten i denna annars så dystra bild är att hela 40 procent av cancerfallen beror på faktorer som kan påverkas vilket i sin tur innebär att de kan förebyggas, säger Lena Sharp.
Låg konsumtion ökar risken för cancer
Här spelar alkoholen roll, inte lika stor som rökningen, men ändå: med en konsumtion på närmare tio liter ren alkohol per vuxen och år i Europa ligger vi nästan 50 procent högre än genomsnittet i världen där snittkonsumtionen är 6,4 liter.
– Målet i EU:s cancerplan är att alkoholkonsumtionen ska minska med minst 10 procent till år 2025, säger Lena Sharp. Om det ska vara möjligt måste vi stödja medlemsländer och organisationer med effektiva åtgärder – och kunskapen om hur alkohol påverkar risken att drabbas av cancer måste bli större.
I dag vet vi att även en låg alkoholkonsumtion ökar risken för cancer, om än inte lika mycket som en stor konsumtion.
– Ju mer man dricker, desto mer ökar risken, säger Lena Sharp. Samtidigt är forskningen tydlig med att all alkoholkonsumtion är förknippad med ökad risk – det finns helt enkelt inga ”säkra” mängder, och det måste fler få kännedom om.
Så här ser kunskapsläget ut
Arbetet inom PrEvCan syftar till att öka kunskapen kring riskfaktorer för cancer och hur man minskar risken att drabbas. Det gäller allmänheten, men också hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare.
– En viktig uppgift är att anpassa cancerpreventiva budskap bättre, särskilt till utsatta grupper, säger Lena Sharp.
För att ta reda på hur kunskapsläget ser ut i Sverige tog Lena Sharp och hennes kolleger i RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerprevention initiativ till en undersökning. I samarbete med bland annat Systembolaget, CAN och Cancerfonden lät man Sifo tillfråga ett riksrepresentativt urval på 4 541 personer om vad de vet eller tror om sambandet mellan alkohol och cancer.
Resultatet visar att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Uppemot 80 procent av respondenterna känner visserligen till att alkohol ökar risken för att få cancer, men det skiljer sig mellan olika grupper, berättar Lena Sharp.
– Bland de unga männen är det bara strax över 60 procent som tror att alkohol påverkar risken, så där finns uppenbarligen ett informationsbehov.
Än värre är det med kunskapen om att risken ökar även vid låg alkoholkonsumtion. Där är det bara en av tio som känner till sambandet, medan motsvarande andel för måttlig alkoholkonsumtion är ungefär en tredjedel.
Minskad konsumtion genom mer kunskap
Undersökningen visar också att många skulle förändra sin konsumtion om de visste att alkohol – oavsett mängd – ökar risken för flera cancerformer, däribland prostata- och bröstcancer: 35 procent svarar att de skulle minska sin konsumtion medan sju procent säger att de skulle avstå helt. 39 procent svarar att de inte skulle ändra sin konsumtion alls.
Nästan varannan, 47 procent, uppger att de även skulle ändra sitt beteende gentemot andra om de kände till att alkohol ökar risken för cancer. Vissa skulle inte bjuda på alkohol alls, medan andra skulle vara mer restriktiva, exempelvis genom att bjuda mindre och mer sällan. Nästan var femte, 19 procent, svarar att de skulle avråda personer i sin närhet att dricka alkohol. 43 procent skulle inte ändra sitt beteende alls.
Hur ska dessa utbredda kunskapsluckor kunna åtgärdas?
– Vi menar att det är en rättighet att ta del av den kunskap som finns i dag så att man åtminstone kan göra ett informerat val, säger Lena Sharp. Men då gäller det att ta reda på vem eller vilka som människor är beredda att lyssna på och på vilket sätt de vill bli informerade.
Undersökningen visar att forskare och experter är de som kan förmedla kunskap om sambandet mellan alkohol och cancer med störst trovärdighet, närmare 90 procent uppfattar forskare och experter som trovärdiga. Även vårdgivare, statliga myndigheter och WHO uppfattas som trovärdiga av minst fyra av fem. Alkoholindustrin hamnar i botten då endast 15 procent upplever dem som trovärdiga.
Så här vill man har informationen
Trots att Systembolaget uppfattas som en trovärdig aktör av 69 procent är det bara en dryg fjärdedel, 27 procent, som vill ha sin information i Systembolagets butiker. Strax över hälften svarar att de vill bli informerade via uttalanden från experter och ungefär lika många via vårdguiden 1177 (fler svarsalternativ var möjliga). 35 procent tycker att media lämpar sig för att förmedla dessa kunskaper medan information via webbplatser och personliga möten med vården tilltalar en fjärdedel. Få vill ha information hemskickad eller i form av reklam i media och sociala medier.
Den lilla andel, bara en procent, som svarade ”annat” fick själva skriva förslag varav ”i skolan” respektive varningstext på förpackningen var vanligast – eller som en respondent uttryckte det, ”På spriten som på cigg”.
– Vi gick ut med en kännedomskampanj i mars i år och fick riktigt bra uppmärksamhet i media, säger Lena Sharp. Över hundra pressklipp och en intervju i Nyhetsmorgon!
Samtidigt är hon medveten om att det här är mer av ett maratonlopp än ett sprinterdito.
– Vi arbetar vidare på flera fronter, inte minst med fokusgrupper för att ta reda på vilka budskap som är mest effektiva, hur vi bäst når de grupper som idag är minst mottagliga för information och en hel del andra frågor.
Mer kunskap om alkohol och cancer
Vill du veta mer, eller få fördjupad kunskap om vad forskningen säger om alkohol och cancer? Läs mer om det nationella initiativet på alkoholochcancer.se.