I dag står det klart att den som dricker alkohol löper en ökad risk att utveckla ett antal cancerformer och ju större mängder en person konsumerar, desto mer ökar risken.
Sambandet är alltså fastställt på individnivå, men hur ser det ut på befolkningsnivå? Finns det ett samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i ett land och hur stor del av dess befolkning som dör av cancer? Det är den frågan som nu undersökts i en studie finansierad av Systembolagets Alkoholforskningsråd.
– Vi kan konstatera att sambandet mellan totalkonsumtion och den totala cancerdödligheten återspeglas även på befolkningsnivå, säger Mats Ramstedt, en av forskarna bakom studien. Sambandet är starkast i länder med ett skadligt dryckesmönster – som Sverige.
Mats Ramstedt är forskningsansvarig på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, adjungerad professor vid Stockholms universitet och senior forskningsspecialist vid Karolinska Institutet. Han har genomfört studien i samarbete med Thor Norström, professor i sociologi på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
– Alkohol beräknas stå för fem procent av cancerdödligheten globalt, säger Mats Ramstedt. Det kan låta mycket, men ändå var det inte helt självklart att vi skulle kunna visa på ett samband på befolkningsnivå.
Cancer som kopplas till alkohol
Av de riskfaktorer som går att påverka är det bara rökning, som beräknas ligga bakom var fjärde dödsfall i cancer, som är värre. Det finns flera biologiska mekanismer som kan förklara alkoholens koppling till cancer men framför allt handlar det om acetaldehyd, ett cancerframkallande ämne som bildas när alkohol bryts ner.
I dagsläget finns det evidens för att alkohol kan orsaka ett antal cancerformer. Starkast är evidensen för cancer i läpp, munhåla och svalg där alkohol enligt svenska data ligger bakom 39 procent av fallen. Därefter kommer cancer i struphuvudet (25 procent), matstrupen (23 procent) och levern (13 procent). Hos kvinnor beräknas alkohol orsaka tolv procent av bröstcancerfallen medan fem procent av all prostatacancer beror på alkohol.
Övriga cancerformer för vilka evidens föreligger är cancer i tjocktarm/ändtarm (11 procent), magsäck (8 procent), bukspottkörtel (5 procent) samt lung- och hudcancer (inga fall i den svenska data som använts).
Olika samband undersöktes
Studien analyserade sambandet mellan totalkonsumtionen av alkohol och cancerdödlighet för cancerformer med olika stark koppling till alkohol (stark, medel, ingen). Dessutom undersöktes om sambandet varierade mellan kvinnor och män samt mellan länder med olika skadliga dryckesmönster.
Forskarna använde tidsserier från åren 1960 till 2018 och data från 20 olika länder. Utöver alkoholkonsumtionen analyserades även cigarettkonsumtion och BNP per capita för att kunna ta hänsyn till potentiella samverkande faktorer.
– På så vis kunde vi beräkna den procentuella förändringen i cancerdödlighet om befolkningen skulle minska sin alkoholkonsumtion med en liter per capita, förklarar Mats Ramstedt.
Om man räknar ihop all cancer skulle en konsumtionsminskning med en liter per capita leda till en procent lägre cancerdödlighet bland kvinnor och 1,4 procent bland män.
– Att sambandet är tydligare för män än för kvinnor beror sannolikt på att män har en signifikant högre alkoholkonsumtion, säger han.
När det gäller cancerformer där stark evidens för ett samband med alkohol föreligger (cancerformer där alkohol orsakar tolv procent eller mer av fallen) blir effekten mindre hos kvinnorna, 0,6 procent, medan den ökar till 5,4 procent hos männen. När det gäller bröstcancer, den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor, blir effekten tydligare: här skulle en konsumtionsminskning med en liter minska dödligheten med 2,2 procent. För männens motsvarighet, prostatacancer, skulle antalet dödsfall minska med hela 4,7 procent.
– Sambandet mellan alkohol och cancer är inte alls lika starkt som det mellan alkohol och exempelvis levercirrhos och pankreatit eller dödsolyckor, men det är signifikant, säger Mats Ramstedt.
Berusningsdrickande visar starkare samband
Studien visar också på ett starkare samband i länder med mer skadliga – eller berusningsorienterade – dryckesmönster, och hit hör Sverige där det är vanligt att dricka mycket alkohol vid ett och samma tillfälle om man jämför med exempelvis länderna runt Medelhavet.
– Här kan vi emellertid bara se signifikant skillnad när det gäller den totala cancerdödligheten, säger Mats Ramstedt som menar att detta är ett område som behöver utforskas ytterligare.
Sammanfattningsvis kan sägas att studien lyckas med uppgiften att visa på ett reellt samband mellan total alkoholkonsumtionen och cancerdödlighet på befolkningsnivå, men Mats Ramstedt vill se mer forskning i ämnet.
– Att kunna anlägga ett folkhälsoperspektiv har varit viktigt och givande när det gäller andra alkoholrelaterade dödsorsaker, säger han. Våra resultat talar onekligen för att en minskad alkoholkonsumtion skulle bidra till en minskad dödlighet i cancer, men det skulle behövas fler och större studier – gärna med ännu längre tidsserier – för att säkert kunna bedöma effekten av eventuella folkhälsopolitiska åtgärder.