Så dricker vi i Sverige

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit sedan mitten av 2000-talet. Personer som är 65 år och äldre dricker visserligen mer än tidigare, men bland tonåringar är dagens konsumtionsnivåer historiskt låga. Män dricker nästan dubbelt så mycket alkohol som kvinnor men skillnaden har blivit mindre. Coronapandemin har påverkat var vi köper vår alkohol men de flesta dricker lika mycket som de gjorde innan pandemins utbrott.

Så drack vi i Sverige 2020

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, mäter årligen svenskarnas alkoholvanor. Siffrorna för 2020 ger en bild av våra dryckesmönster. 1

I genomsnitt drack vi...

För 2020 beräknas den genomsnittliga alkoholkonsumtionen till 8,5 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre. Det innebär en minskning med sex procent jämfört med föregående år då snittkonsumtionen uppgick till 8,98 liter. Sedan 2011, alltså under en tioårsperiod, har alkoholkonsumtionen minskat med ungefära en tiondel.1 

Men trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande mer alkohol än i mitten av 1990-talet. Runt millennieskiftet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige rejält för att år 2004 nå toppnoteringen på 10,56 liter ren alkohol per person och år.1

Vin är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige

Vin är den mest populära drycken bland svenskarna och står för 45 procent av svenskarnas konsumtion. Det följs av starköl som står för 31 procent, sprit som står för 17 procent, folköl som står för fem procent av den totala konsumtionen och cider inklusive blanddrycker som bidrar med två procent. 

2020 ökade vindrickandet lite jämfört med 2019 samtidigt som ölkonsumtionen minskade. Även spritkonsutmtionen minskade något medan konsumtionen av folköl samt cider och blanddryck var relativt oförändrad.

Konsumtionens utveckling senaste åren

Den totala alkoholkonsumtionen låg på över tio liter ren alkohol per person mellan åren 2003–2006. Från 2007 minskade konsumtionen under fyra år, för att sedan gå upp och så ned igen.

Alkoholkonsumtionen minskade med sex procent från 2019 till 2020 och är nu på den lägsta nivån sedan Monitormätningarna började göras i Sverige 2001.

Hur vi skaffar alkohol i Sverige

 

Att handla på Systembolaget är det vanligaste sättet att skaffa alkohol. Näst vanligast 2020 var att dricka alkohol på restauranger eller barer. Tredje vanligaste var folkölsförsäljning och på fjärde plats har vi resandieinförsel, det vill säga att privatpersoner för in drycker från utlandet för privat bruk, som fram till 2020 länge varit det näst vanligaste sättet för svenskarna att skaffa alkohol.

Covid-19 har haft stor påverkan på hur svenskarna köper sin alkohol. Både restaurangförsäljningen och resandeinförseln har backat ordentligt. Restaurangförsäljning minskade med 35 procent och resandeinförseln med 61 procent. Systembolagets försäljning har ökat med elva procent 2020 jämfört med 2019. 

Den oregistrerade delen av konsumtionen, det vill säga alkohol som inte anskaffats på Systembolaget, i dagligvaruhandeln (folköl) eller på restaurang, har både ökat och minskat de senaste 20 åren. Den oregistrerade delen uppgick under 2020 till drygt en liter ren alkohol, vilket är cirka trettio procent mindre än 2019 då den uppgick till 1,5 liter. Köp av smugglad alkohol sjönk med 44 procent. Även hemtillverkningen gick ned med nästan en femtedel. Köp via internet (exklusive Systembolaget) ökade däremot med 46 procent dock från väligt låga nivåer. Totalt stod den oregistrerade delen av konsumtionen för tolv procent av den totala konsumtionen vilket är en minskning med nio procent jämfört med 2019.1

Hur har coronapandemin påverkat hur vi dricker och hur vi mår?

Coronapandemin har lett till stora förändringar i levnadsvanor för de allra flesta i Sverige. Systembolaget undersöker varje månad sedan i april 2020, med hjälp av Norstat, hur svenskarnas konsumtion av alkohol har förändrats under denna speciella period.

Resultaten för 2020 visar att en majoritet – 70 procent – uppger att deras alkoholkonsumtion är oförändrad jämfört med samma period förra året, 19 procent uppger att den har minskat och 8 procent att den har ökat. Störst minskning i konsumtionen syns bland 17–29-åringar där hela 31 procent uppger att deras konsumtion är lägre jämfört med samma period förra året.

Under 2021 ställs även frågor om hur vi påverkats av samhällets restriktioner - hur ekonomi, hälsa och psykiskt mående har påverkats. För samtliga tre faktorer gäller att det är vanligast att inte ha påverkats nämnvärt, minst varannan respondent uppger detta. Det psykiska måendet är den faktor som påverkats mest negativt och ekonomin är den faktor som påverkats mest positivt. Det är betydligt vanligare bland respondenterna att ha fått förbättrad ekonomi än att den försämrats. Kvinnor uppger i något högre grad än män att de påverkats negativt av restriktionerna.

Så görs undersökningen

Datainsamlingen i underlaget har genomförts av Norstat med hjälp av en webbpanel. Under 2020 besvarade 1300 respondenter i åldern 17-84 år enkäten vid varje mätning, från och med januari 2021 är det 500 respondenter.  

Medlemmarna i webbpanelen rekryteras via landsrepresentativa telefonundersökningar. Norstat ringer på ett slumpmässigt, riksrepresentativt urval (både fast och mobil telefoni). Urvalet ur panelen till varje mätningstillfälle har dragits proportionellt i förhållande till landets befolkningstal och har kvoterats på kön, ålder och region i kombination.  

Hur fort går alkohol ur kroppen?

Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. De flesta gör sig av med 1,5-2 cl sprit (40 procent) per timme.

Förbränning