Svensk alkoholkultur - stabil eller föränderlig?

Svenskar dricker oftast för att bli berusade och för att ha roligare. Samtidigt uppfattar svenskarna alkohol som något problematiskt som behöver begränsas. I en rapport från centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) analyseras den svenska alkoholkulturen vid två mättillfällen, 2015 och 2020, med fokus på svenskarnas alkoholvanor, dryckesmotiv, attityder och alkoholrelaterade problem. Den senaste mätningen är finansierad av Systembolaget.

Varför dricker svenskarna?

Det finns olika anledningar till varför folk dricker alkohol. Vissa dricker för att det är gott eller för att det är trevligt.

I rapporten framkommer det att svenskar i högre grad konsumerar alkohol av sociala skäl - för att förstärka positiva känslor och höja stämningen. De senaste åren har det blivit vanligare att dricka alkohol för att hantera negativa känslor.

I vilka sammanhang konsumeras alkohol?

Att dricka alkohol till maten är det vanligaste sammanhanget där svenskar konsumerar alkohol, även om detta har blivit något mindre vanligt år 2020 jämfört med 2015. Följt av det kommer att dricka hemma hos sig själv, hemma hos någon annan och på lokal. Det enda sammanhanget som har ökat är ensamdrickandet.

Uppgifterna från 2020 är hämtade under den rådande coronapandemin med tillhörande restriktioner. Det är möjligt att det kan ha påverkat konsumtionen av alkohol tillsammans med vänner och familj när man kanske inte kan eller får ses lika ofta.

Alkoholrelaterade problem

Jämfört med 2015 så har svenskarnas alkoholrelaterade problem varken ökat eller minskat nämnvärt. Rapporten hittar dock ett undantag; fler kvinnor uppger att de har ångrat något de sagt eller gjort i samband med alkoholkonsumtion, som exempelvis minnesluckor eller slagsmål.

Totalt sett så har fler än var fjärde svensk, 27,5 procent, uppgett att de ofta känner ånger och skuldkänslor efter att ha druckit.

Negativa konsekvenser av andras drickande

Det har inte skett någon större förändring i detta avseende. 2020 uppgav en av tre svenskar (33,9 procent) att de haft någon som de anser dricker för mycket alkohol. Motsvarande siffra 2015 var 34,2 procent.

Undantaget är bland kvinnor som i lägre grad uppgav sig ha påverkats negativt av andras drickande - från 20,6 procent år 2015 till 17,2 procent 2020.

Attityder till svensk alkoholpolitik

Svenskar i allmänhet har en positiv inställning till svensk alkoholpolitik och det visar även CAN:s rapport. Det är dessutom så att fler vill se en än mer restriktiv alkoholpolitik, med förbud mot alkoholreklam och begränsningar i hur sent alkohol får köpas.

Fakta om svenskarnas alkoholvanor

  • Det har inte skett några större förändringar i svensk alkoholkultur jämfört med för fem år sedan.
  • Det finns fortfarande en allmän uppfattning av alkohol som en problematisk vara. Stödet för svensk alkoholpolitik är fortsatt stabilt.
  • De flesta svenskar dricker för att det är roligt, man gillar känslan och uppger att de sociala sammankomsterna blir trevligare.
  • Det har blivit mindre vanligt att dricka till mat och att dricka tillsammans med vänner och familj.
  • Egna alkoholproblem är vanligare bland män.
  • Färre kvinnor rapporterar negativa konsekvenser på grund av andras drickande.