Så dricker vi i Sverige

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit sedan mitten av 2000-talet. Personer som är 65 år och äldre dricker visserligen mer än tidigare, men bland tonåringar är dagens konsumtionsnivåer historiskt låga. Män dricker nästan dubbelt så mycket alkohol som kvinnor men skillnaden har blivit mindre.

Så drack vi i Sverige 2019

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, mäter årligen svenskarnas alkoholvanor. De preliminära siffrorna för 2019 ger en bild av våra dryckesmönster. 1

Så görs undersökningen

Datainsamlingen i underlaget har genomförts av Norstat med hjälp av en webbpanel vid tre tillfällen under våren. Vid varje tillfälle har 1300 respondenter i åldern 17-84 år fått svara på enkäten, som tar cirka fyra minuter att besvara.  

Medlemmarna i webbpanelen rekryteras via landsrepresentativa telefonundersökningar. Norstat ringer på ett slumpmässigt, riksrepresentativt urval (både fast och mobil telefoni). Urvalet ur panelen till varje mätningstillfälle har dragits proportionellt i förhållande till landets befolkningstal och har kvoterats på kön, ålder och region i kombination.  

I genomsnitt drack vi ...

För 2019 beräknas den genomsnittliga alkoholkonsumtionen till 8,7 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre. Det innebär i så fall en minskning med närmare en och en halv procent jämfört med föregående år då snittkonsumtionen uppgick till 8,83 liter.2,3 Sedan 2010, alltså under en tioårsperiod, har alkoholkonsumtionen minskat med cirka åtta procent.

Men trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande betydligt mer alkohol än i mitten av 1990-talet. Runt millennieskiftet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige rejält för att år 2004 nå toppnoteringen på 10,56 liter ren alkohol per person och år.4

Här har vi översatt siffran till några vanliga drycker.

En genomsnittlig svensk konsumerade alltså motsvarande 342 starköl eller 91 flaskor vin eller 32 flaskor sprit. Det motsvarar drygt 6,5 öl i veckan eller 1,75 flaskor vin i veckan. 

Sifforna är ett genomsnitt. Många dricker långt ifrån dessa mängder, en del dricker inget alls medan andra dricker mer och drar upp snittet.

Vin är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige

Vin är den mest populära drycken bland svenskarna (42,7 procent). Det följs av starköl (31,7 procent), sprit (18,8 procent), folköl (4,8 procent) och cider inklusive blanddrycker (1,9 procent). 

Vindrickandet har ökat med drygt två procentenheter de senaste tio åren. Starköl har ökat med drygt fyra procentenheter. Spritkonsumtionen har minskat med knappt fem procentenheter sedan 2010.

Konsumtionens utveckling senaste åren

Den totala alkoholkonsumtionen låg på över tio liter ren alkohol per person mellan åren 2003–2006. Från 2007 minskade konsumtionen under fyra år, för att sedan gå upp och så ned igen.

Alkoholkonsumtionen minskade med ungefär en procent från 2018 till 2019 och är nu på den lägsta nivån sedan Monitormätningarna började göras i Sverige 2001.

Hur vi skaffar alkohol i Sverige

Att handla på Systembolaget är det vanligaste sättet att skaffa alkohol. Näst vanligast är resandeinförsel, det vill säga att privatpersoner för in drycker från utlandet för privat bruk. Att köpa alkohol på restauranger eller barer är det tredje vanligaste sättet.

Den oregistrerade delen av konsumtionen, det vill säga alkohol som inte anskaffats på Systembolaget, i dagligvaruhandeln (folköl) eller på restaurang, har både ökat och minskat de senaste 20 åren. Den oregistrerade delen uppgick under 2019 till drygt 1,5 liter ren alkohol, vilket är cirka sju procent mindre än 2018 då den uppgick till 1,64 liter. Köp av smugglad alkohol sjönk med en tredjedel, från 0,4 till 0,3 liter ren alkohol. Även hemtillverkningen gick ned medan resandeinförseln ökade med åtta procent från 0,91 till en liter. Köp via internet (exklusive Systembolaget) ligger i stort sett oförändrat på 0,1 liter eller en procent av den totala konsumtionen.

Den insmugglade alkoholens andel var som störst under perioden 2004–2006, omkring tio procent, men sjönk därefter successivt för att från och med 2010 hamna omkring fem procent.5

Attityder påverkar alkoholkonsumtionen

Svenskarnas alkoholkonsumtion har ett tydligt samband med rådande attityder. Det visar sig bland annat genom att män – som har en mer tillåtande attityd till alkohol – dricker mer än kvinnor. Beräkningar från 2017 visar att nästan dubbelt så många män som kvinnor betraktas som riskkonsumenter: 38 respektive 22 procent. * 6

En oroväckande utveckling är att allt fler är öppna för att bjuda familjemedlemmar under 18 år på alkohol. Det visar organisationen IQ:s årliga alkoholindex som mäter svenskars attityder till alkohol. År 2010 ansåg långt över hälften, 56 procent, av de tillfrågade att det var helt fel att bjuda minderåriga familjemedlemmar på alkohol. I den senaste undersökningen, 2019, hade den andelen sjunkit till 38 procent.7 Framtiden får utvisa om detta får konsekvenser för ungdomars alkoholkonsumtion som minskat kraftigt under 2000-talet.

– När det gäller ungdomars drickande ser vi två olika trender samtidigt. Alkoläsk och cider har blivit allt vanligare, men samtidigt har den totala konsumtionen minskat, säger Björn Trolldal.

* Riskkonsumtion definieras i detta sammanhang som konsumtion av en genomsnittlig alkoholmängd mot­svarande minst 14 respektive 9 standardglas i veckan (21 respektive 14 cl ren alkohol) och/eller intensivkonsumtion (motsvarande 1 flaska vin eller mer vid ett och samma tillfälle) minst en gång under de senaste 30 dagarna. Riskkonsumtionsmåttet är således en kombination av variablerna högkonsumtion och intensivkonsumtion. Benämningen illustrerar att en sådan konsumtion, såväl kort- som långsiktigt, medför en förhöjd risk för åtföljande sociala eller fysiska skador. (Guttormsson & Gröndahl, 2018)

Hur har coronapandemin påverkat hur vi dricker? 

Coronpandemin har lett till stora förändringar i levnadsvanor för de allra flesta i Sverige. Systembolaget har under april, maj och juni med hjälp av Norstat undersökt hur svenskarnas konsumtion av alkohol har förändrats under denna speciella period. Vi kommer fortsätta med dessa mätningar under hösten.  

Undersökningen visar att en stor majoritet – 74 procent – uppger att deras alkoholkonsumtion är oförändrad jämfört med början av året, 15 procent uppger att den har minskat och 10 procent att den har ökat. Störst minskning i konsumtionen syns bland 17–29-åringar där en av fem säger att deras konsumtion är lägre jämfört med början av året.  

Färre personer dricker alkohol på restauranger och barer och en större mängd av den alkohol man dricker konsumeras i hemmet visar undersökningen. I stort sett alla uppger att de inte har varit utomlands den senaste månaden vilket betyder att den resandeinförsel som tidigare stod för 11 procent av den totala konsumtionen i stort sett helt har upphört. 

Stora regionala skillnader finns när det gäller att jobba hemifrån eller på ordinarie arbetsplats. 59 procent i storstadsregionerna jobbar helt eller delvis på ordinarie arbetsplats, 74 procent i övriga landet. Det är signifikant högre sannolikhet att ha ändrat sin alkoholkonsumtion – både uppåt och neråt – bland dem som till större delen arbetar på distans. 

Slutsatsen blir att även om konsumtionsvanorna delvis har förändrats hos svenskarna så finns det just nu inga belägg för att konsumtionen av alkohol har ökat till följd av pandemin. Denna bild bekräftas också av den extra Monitormätningen som genomfördes av CAN där de tittade på hur konsumtionen utvecklats i Sverige under mars och april. 

 

Fotnot

Undersökningen mäter alkoholkonsumtionen för personer som är 15 år och äldre.

Siffrorna är avrundade.

Uträkningar: En flaska vin beräknas på 75 cl och 13%. Starköl: 50 cl och 5,2%. Cider: 50 cl och 5%. En flaska sprit: 70 cl och 40%. Folköl: 50 cl och 3,5%.

 

Hur fort går alkohol ur kroppen?

Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. De flesta gör sig av med 1,5-2 cl sprit (40 procent) per timme.

Förbränning