Så dricker vi i Sverige

Alkoholkonsumtionen i Sverige har sjunkit sedan mitten av 2000-talet. Personer som är 65 år och äldre dricker visserligen mer än tidigare, men bland tonåringar är dagens konsumtionsnivåer historiskt låga. Män dricker nästan dubbelt så mycket alkohol som kvinnor men skillnaden har blivit mindre.

Hur har coronapandemin påverkat hur vi dricker?

Coronapandemin har lett till stora förändringar i levnadsvanor för de allra flesta i Sverige. Systembolaget undersöker varje månad sedan i april, med hjälp av Norstat, hur svenskarnas konsumtion av alkohol har förändrats under denna speciella period.

Under sommaren ökade konsumtionen jämfört med våren, vilket den också brukar göra ett vanligt år. Jämfört med förra sommaren är det dock inga stora ökningar. Undersökningen visar att en majoritet – 74 procent – uppger att deras alkoholkonsumtion är oförändrad jämfört med samma period förra året, 15 procent uppger att den har minskat och 8 procent att den har ökat. Störst minskning i konsumtionen syns bland 17–29-åringar där hela 29 procent uppger att deras konsumtion är lägre jämfört med förra sommaren. 

Andelen som druckit alkohol på restaurang gick ner kraftigt under våren men steg något under sommaren. Utlandsresor, inklusive dagresor till våra grannländer, upphörde i stort sett under våren och var under sommaren avsevärt lägre än ett vanligt år.

Det är stora regionala skillnader när det gäller att jobba på distans eller på ordinarie arbetsplats. 32 procent i storstadsregionerna jobbade huvudsakligen på distans under sommaren, 19 procent i övriga landet. En stor andel hade också semester eller annan ledighet. Det är signifikant högre sannolikhet att ha ändrat sin alkoholkonsumtion – både uppåt och neråt – bland dem som till större delen arbetar på distans. Det var vanligare att ha oförändrad eller ökad konsumtion bland dem som hade semester eller var lediga.

Slutsatsen blir att även om konsumtionsvanorna delvis har förändrats hos svenskarna under sommaren så finns det ingenting som tyder på att konsumtionen av alkohol på befolkningsnivå har ökat till följd av pandemin.

Så görs undersökningen

Datainsamlingen i underlaget har genomförts av Norstat med hjälp av en webbpanel. Vid varje tillfälle har 1300 respondenter i åldern 17-84 år fått svara på enkäten, som tar cirka fyra minuter att besvara.  

Medlemmarna i webbpanelen rekryteras via landsrepresentativa telefonundersökningar. Norstat ringer på ett slumpmässigt, riksrepresentativt urval (både fast och mobil telefoni). Urvalet ur panelen till varje mätningstillfälle har dragits proportionellt i förhållande till landets befolkningstal och har kvoterats på kön, ålder och region i kombination.  

Så drack vi i Sverige 2019

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, mäter årligen svenskarnas alkoholvanor. Siffrorna för 2019 ger en bild av våra dryckesmönster. 1

I genomsnitt drack vi ...

För 2019 beräknas den genomsnittliga alkoholkonsumtionen till 8,67 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre. Det innebär en minskning med två procent jämfört med föregående år då snittkonsumtionen uppgick till 8,83 liter. Sedan 2010, alltså under en tioårsperiod, har alkoholkonsumtionen minskat med nio procent.2,3 

Men trots en nedåtgående trend sedan mitten av 2000-talet dricker svenskarna fortfarande mer alkohol än i mitten av 1990-talet. Runt millennieskiftet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige rejält för att år 2004 nå toppnoteringen på 10,56 liter ren alkohol per person och år.4

Här har vi översatt den genomsnittliga konsumtionen till några vanliga drycker.

En genomsnittlig svensk konsumerade alltså motsvarande 342 starköl eller 91 flaskor vin eller 32 flaskor sprit. Det motsvarar drygt 6,5 öl i veckan eller 1,75 flaskor vin i veckan. 

Sifforna är ett genomsnitt. Många dricker långt ifrån dessa mängder, en del dricker inget alls medan andra dricker mer och drar upp snittet.

Vin är den vanligaste alkoholdrycken i Sverige

Vin är den mest populära drycken bland svenskarna och står för 42,8 procent av svenskarnas konsumtion. Det följs av starköl som står för 31,9 procent, sprit som står för 18,8 procent, folköl som står för 4,7 procent av den totala konsumtionen och cider inklusive blanddrycker som bidrar med 1,9 procent. 

Vindrickandet har sjunkit med tre procentenheter de senaste tio åren. Starköl har ökat med fem procentenheter. Spritanskaffningen har minskat med 28 procentenheter under samma period.

Konsumtionens utveckling senaste åren

Den totala alkoholkonsumtionen låg på över tio liter ren alkohol per person mellan åren 2003–2006. Från 2007 minskade konsumtionen under fyra år, för att sedan gå upp och så ned igen.

Alkoholkonsumtionen minskade med två procent från 2018 till 2019 och är nu på den lägsta nivån sedan Monitormätningarna började göras i Sverige 2001.

Hur vi skaffar alkohol i Sverige

Att handla på Systembolaget är det vanligaste sättet att skaffa alkohol. Näst vanligast är resandeinförsel, det vill säga att privatpersoner för in drycker från utlandet för privat bruk. Att köpa alkohol på restauranger eller barer är det tredje vanligaste sättet.

Den oregistrerade delen av konsumtionen, det vill säga alkohol som inte anskaffats på Systembolaget, i dagligvaruhandeln (folköl) eller på restaurang, har både ökat och minskat de senaste 20 åren. Den oregistrerade delen uppgick under 2019 till drygt 1,5 liter ren alkohol, vilket är cirka sju procent mindre än 2018 då den uppgick till 1,64 liter. Köp av smugglad alkohol sjönk med en tredjedel, från 0,4 till 0,3 liter ren alkohol. Även hemtillverkningen gick ned medan resandeinförseln ökade med åtta procent från 0,91 till en liter. Köp via internet (exklusive Systembolaget) ligger i stort sett oförändrat på 0,1 liter eller en procent av den totala konsumtionen.

Den insmugglade alkoholens andel var som störst under perioden 2004–2006, omkring tio procent, men sjönk därefter successivt för att från och med 2010 hamna omkring fem procent.5

Attityder påverkar alkoholkonsumtionen

Svenskarnas alkoholkonsumtion har ett tydligt samband med rådande attityder. Det visar sig bland annat genom att män – som har en mer tillåtande attityd till alkohol – dricker mer än kvinnor. Beräkningar från 2017 visar att nästan dubbelt så många män som kvinnor betraktas som riskkonsumenter: 38 respektive 22 procent. * 6

En oroväckande utveckling är att allt fler är öppna för att bjuda familjemedlemmar under 18 år på alkohol. Det visar organisationen IQ:s årliga alkoholindex som mäter svenskars attityder till alkohol. År 2010 ansåg långt över hälften, 56 procent, av de tillfrågade att det var helt fel att bjuda minderåriga familjemedlemmar på alkohol. I den senaste undersökningen, 2019, hade den andelen sjunkit till 38 procent.7 Framtiden får utvisa om detta får konsekvenser för ungdomars alkoholkonsumtion som minskat kraftigt under 2000-talet.

– När det gäller ungdomars drickande ser vi två olika trender samtidigt. Alkoläsk och cider har blivit allt vanligare, men samtidigt har den totala konsumtionen minskat, säger Björn Trolldal.

* Riskkonsumtion definieras i detta sammanhang som konsumtion av en genomsnittlig alkoholmängd mot­svarande minst 14 respektive 9 standardglas i veckan (21 respektive 14 cl ren alkohol) och/eller intensivkonsumtion (motsvarande 1 flaska vin eller mer vid ett och samma tillfälle) minst en gång under de senaste 30 dagarna. Riskkonsumtionsmåttet är således en kombination av variablerna högkonsumtion och intensivkonsumtion. Benämningen illustrerar att en sådan konsumtion, såväl kort- som långsiktigt, medför en förhöjd risk för åtföljande sociala eller fysiska skador. (Guttormsson & Gröndahl, 2018)

Hur fort går alkohol ur kroppen?

Förbränning av alkohol tar tid och går inte att påskynda. De flesta gör sig av med 1,5-2 cl sprit (40 procent) per timme.

Förbränning