Därför känns effekten av alkohol snabbt
Alkohol i en dryck absorberas redan i magen och når hjärnan inom bara några minuter. Molekylerna är små och rör sig fritt genom både vattenrika vävnader som blod och genom cellmembran av fett. Till skillnad från många andra ämnen kan alkohol också lätt passera den så kallade blod-hjärnbarriären som hindrar andra skadliga ämnen från att nå hjärnvävnaden. Den snabba passagen förklarar varför effekterna av alkohol känns så omedelbart. Efter magen absorberas alkoholen i tarmarna och når hjärnan via blodet.
– Dels förstärker alkoholen känsligheten för en signalsubstans som dämpar nervaktiviteten i hjärnan, GABA, dels blockerar den en signalsubstans som stimulerar aktivitet och uppmärksamhet, glutamat, säger Frida Dangardt som är överläkare och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hjärnan anpassar sig snabbt
Upplevelsen hos den som dricker är ofta positiv först: man känner sig glad och avslappnad då alkoholen ”bromsar” oro och ”gasar på” upprymdhet. Efter ytterligare några minuter börjar alkoholen påverka en annan signalsubstans, glycin, och då försämras musklernas koordination och reflexer. Muskler slappnas av så att gången blir mer ostadig och talet sluddrigt. Hur alkoholen sedan påverkar hjärnan beror på en rad faktorer som hur mycket och hur länge man dricker alkohol och vem som dricker. De långsiktiga skadorna kan bli stora redan när man dricker lite.
Så påverkas vi vid olika promille
Bo Söderpalm, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
– Man kan så att säga inte ostraffat tillföra något som påverkar hjärnan på det sätt som alkohol gör utan att hjärnan svarar på det, säger Bo Söderpalm som är professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och forskar om bland annat beroende.
– Hjärnan måste vara extremt formbar och utsätter man den för alkohol så blir receptorer mer okänsliga när hjärnan byggs om – som en anpassning till alkoholen.
– Redan efter någon timme börjar hjärnans anpassning och det behövs mer alkohol för att uppnå exempelvis effekten att man känner sig upprymd och glad.
Efter ett tillfälle när man druckit och alkoholkoncentrationen i kroppen avtar, så kvarstår hjärnans tidigare anpassningar. Exempelvis behöver receptorerna som minskar ångest mer signalsubstans för att dämpa de känslorna, men det får de inte.
– Därför är det typiskt att känna sig ångestfylld och nedstämd när man vaknar dagen efter en kväll med drickande, säger Bo Söderpalm.
De egenskaper som alkohol har för att spridas i kroppen och påverka hjärnan leder till stor påverkan vid upprepat intag – som exempelvis att hjärnan krymper och riskerna för blodproppar ökar. På längre sikt sker omfattande anpassningar och effekterna är både direkta och indirekta.
Frida Dangardt, överläkare och docent vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Många myter om alkohol
Det finns många myter och populära uppfattningar om alkohol som forskningsresultat visat vara felaktiga. Överläkaren och forskaren Frida Dangardt tror att de flesta känner till att det finns faror med att dricka alkohol, men att många inte förstår hur skadliga även mindre mängder kan vara.
– Så fort du märker en effekt så har du redan startat skadeverkningarna i hjärnan. Med den positiva effekten som folk upplever så kommer det skadeeffekter och det visar sig i studie efter studie.
Vad är riskbruk?
Termen riskbruk av alkohol används i hälso- och sjukvården och tandvården för att identifiera personer som bör erbjudas stöd. Riskbruk av alkohol definieras av Socialstyrelsen som att dricka något av följande:
- 10 standardglas eller mer per vecka
- 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare.
1 standardglas innehåller 12 gram alkohol vilket motsvarar 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
Läs mer om standardglas och risker vid olika stor konsumtion