De som idag är 65 och äldre konsumerar väsentligt mer alkohol än motsvarande åldersgrupp för bara tio år sedan. Männen dricker fortfarande mer, men det är bland kvinnorna man ser de största ökningarna. För många går det bra, medan andra far mycket illa.
– Vi står inför en betydande folkhälsoutmaning som kommer att kräva nya insatser inom forskning och policyutveckling för att hanteras effektivt, säger Jing Wu, docent i sociologi och universitetslektor. Tillsammans med sina kolleger vid Göteborgs universitet driver hon nu projektet ”Living conditions, inequality and alcohol use in old age: An intersectional study”.
Mellan 2004 och 2021 steg konsumtionen bland personer i åldern 65 till 84 år med 30 procent, och under pandemiåren 2019–2021 accelererade ökningen – hela sex procent mer alkohol konsumerades bland äldre.
Idag är strax över 2,2 miljoner av Sveriges invånare 65 år eller äldre. Det motsvarar närmare 21 procent av befolkningen, men den andelen spås växa under kommande år.
Med stigande ålder förändras kroppen: muskelmassan minskar, kroppens vatteninnehåll sjunker, och alkoholen får en starkare effekt. Samtidigt är äldre oftare beroende av läkemedel, vilket kan ge farliga interaktioner med alkohol.
Så vad händer när en växande grupp människor dricker påtagligt mer än tidigare? Och vilka faktorer driver detta förändrade beteende?
– Vi vet sedan tidigare att socioekonomiska faktorer spelar stor roll för hur och varför äldre dricker, men sambanden är komplexa, säger Jung Wu. Ett av målen i det här projektet är att ta reda på hur individuella faktorer – som kön, inkomst, etnicitet och utbildningsnivå – påverkar alkoholkonsumtionen och hur detta i sin tur kopplas till större samhällsekonomiska strukturer.
Alkoholen drabbar olika
Forskning visar att det finns tydliga skillnader i hur olika grupper dricker, men också i hur de drabbas. Personer med högre socioekonomisk status (SES) tenderar att dricka mer, men de negativa konsekvenserna av alkoholkonsumtion slår hårdare mot dem med lägre SES. Ensamhet, psykisk ohälsa, ekonomisk stress och otrygga levnadsförhållanden är alla faktorer som samspelar med hur och varför äldre dricker.
Tidigare forskning har också visat på ett samband mellan graden av ekonomisk jämlikhet i ett land och hur alkoholkonsumtionen ser ut. I länder med ojämlik inkomstfördelning ökar risken för hälsovådligt drickande bland personer med lägre socioekonomisk status.
– Vi undersöker hur dessa mönster ser ut med hjälp av stora datamängder från två europeiska databaser, förklarar Jing Wu.
På individnivå används SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) som bygger på intervjuer med mer än 100 000 personer över 50 i Sverige och ytterligare 26 europeiska länder. SHARE kartlägger bland annat arbetskraftsutbud, försörjningsmöjligheter, sociala och ekonomiska förhållanden, familjenätverk samt fysisk och psykisk hälsa.
Data på landnivå hämtar forskarna från EU-SILC (European Union Statistics on Income and Living Conditions) som är EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor. EU-SILC omfattar årligen hundratusentals hushåll och individer och ger detaljerad information om inkomster, arbetsmarknadsdeltagande, boendeförhållanden, socialt deltagande och självskattad hälsa.
Med avancerad statistisk analys kommer Jing Wu och hennes kolleger att identifiera orsakssamband – inte bara samvariationer – mellan sociala faktorer och alkoholbruk.
Sociala nätverk kan skydda
– I en andra delstudie tittar vi på hur sociala nätverk samspelar med ekonomisk ojämlikhet för att påverka alkoholkonsumtionen. Vår hypotes är att starka sociala nätverk, att delta i ett sammanhang med familj, grannar och andra, har en skyddseffekt mot riskabelt drickande.
Även denna aspekt kommer att studeras i relation till olika länders grad av ekonomisk jämlikhet.
Det sociologiska perspektivet kompletteras här med viktiga insikter från klinisk forskning om riskerna med alkoholkonsumtion i hög ålder. Psykiatrikern Margda Waern, som också ingår i forskargruppen, visade redan i början av 2000-talet att riskfyllt drickande är en oberoende riskfaktor för självmord bland äldre – en risk som blivit än mer aktuell i takt med att både antalet äldre och deras alkoholkonsumtion har ökat.
– Det här ett av flera exempel som understryker behovet av både tidig upptäckt och nya förklaringsmodeller, säger Jing Wu. Genom att kombinera dessa två perspektiv – individens socioekonomi i relation till samhällsnivåns ojämlikhet, och sociala nätverks roll i samma kontext – hoppas vi kunna få fram värdefull kunskap om varför äldre dricker olika mycket och på olika sätt.
Tanken är att resultaten ska kunna användas av såväl vårdpersonal som beslutsfattare för att utforma bättre riktlinjer för screening, prevention och behandling, anpassade efter olika individers behov och livssituation.
– Målet är en helhetsförståelse som kan ligga till grund för evidensbaserade insatser på flera nivåer, säger Jing Wu. Det handlar dels om att minska individuella risker, dels om att mildra effekterna av ekonomisk ojämlikhet på gruppnivå.
Om studien
Projektets titel: Living conditions, inequality and alcohol use in old age: An intersectional study
Huvudsökande: Jing Wu, docent i sociologi och universitetslektor vid Göteborgs universitet
Medsökande: Margda Waern, senior professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Ying Li, docent i hälsostatistik vid Göteborgs Universitet
Projekttid: Studien inleddes i januari 2025 och avslutas i december 2026.