– Vi vill pröva om obligatorisk screening med ett enkelt frågeformulär kan förbättra primärvårdens aktivitet i alkoholfrågor, säger Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet.
Ungefär 300 000 svenskar beräknas uppfylla kriterierna för alkoholberoende, men inte ens var femte söker hjälp. Detta understryker vikten av att sänka alla trösklar som sänkas kan samtidigt som det står allt klarare att vården inte kan invänta att patienterna själva ska föra alkohol på tal.
– Det förekommer till och med att personer vårdas för typiskt alkoholrelaterade tillstånd som skrumplever och bukspottkörtelinflammation utan att erbjudas behandling för sitt alkoholberoende, säger Anders Håkansson som också är kliniskt verksam som överläkare på Beroendecentrum Malmö.
Många menar att primärvården, som ju träffar i stort sett hela befolkningen, har potential att spela en avgörande roll i att upptäcka och behandla alkoholproblem i de fall det är motiverat – men hur ska det gå till i praktiken?
Anders Håkansson och hans forskargrupp har genomfört ett antal studier som gett vissa lovande ledtrådar, bland annat att ett strukturerat arbetssätt tycks minska personalens osäkerhet.
Vad göra med svaren?
– Primärvården har inga problem med att fråga patienterna om andra livsstilsfrågor som rökning, kost och träning. Att det är svårare med alkoholvanor skulle kunna bero på att de inte vet vad de ska göra av svaren, säger han. På så vis är det faktiskt enklare med narkotikamissbruk, då är det tydligt för personalen hur handläggningen ska gå till och vart patienten ska remitteras.
I en enkätstudie som forskarna nyligen genomförde i Region Jönköping tillfrågades anställda i primärvård, socialtjänst och psykiatri om hantering av olika beroendetillstånd.
– Just vad gäller alkoholproblem såg vi ett antal exempel på att primärvården inte hade samma vana som socialtjänsten och psykiatrin när det gäller screeningmetoder och remissvägar.
Delvis inspirerade av dessa erfarenheter vill forskarna nu pröva om ett strukturerat arbetssätt med tydliga rutiner kan förbättra primärvårdens aktivitet i alkoholfrågor.
Den nu aktuella interventionsstudien ska genomföras på mellan fyra och sex vårdcentraler, även denna gång i Jönköping. Samtliga anställda kommer att få ta del av en lunchföreläsning om beroendeproblematik med fokus på screeningverktyg, diagnostik, biomarkörer samt psykologisk och farmakologisk behandling.
Därutöver ska hälften av vårdcentralerna införa en automatiserad rutin för screening för alkoholproblem.
– Vi vet att det finns en betydande samsjuklighet mellan alkoholproblem och psykisk ohälsa. Därför kommer alla som söker för vissa former av psykiska besvär att screenas. Detsamma gäller för personer som är sjukskrivna i mer än en månad, vilket också visat sig kunna hänga samman med en skadlig alkoholkonsumtion.
Patienterna får då fylla i ett digitalt formulär med frågor om alkoholkonsumtion: hur ofta de dricker, i vilka mängder och hur vanligt det är att de dricker större mängder vid ett och samma tillfälle.
Hör ofta samman med spel
– I formuläret finns också frågor om problematiskt spel om pengar och överskuldsättning, säger Anders Håkansson. Skälet till det är dels att det ofta är samma personer som dricker, spelar och skuldsätter sig, dels att primärvården även i dessa frågor är en underutnyttjad resurs för screening och tidig upptäckt.
För att avgöra om den obligatoriska screeningen faktiskt leder till förändring kommer forskarna under ett års tid att mäta flera kvantitativa utfall:
- Antal registrerade alkoholdiagnoser
- Antal åtgärdskoder som indikerar diagnostik och behandling för beroende
- Antal tagna alkoholrelaterade laboratorieprover (PEth och CDT)
- Antal receptförskrivningar av läkemedel för alkoholberoende (disulfiram, naltrexon, akamprosat och nalmefen)
- Antal tillfällen av överföring till socialtjänst eller kommunal budget- och skuldrådgivning med anledning av beroendeproblematik
- Antal remisser till annan vård där alkoholproblem anges som ett tydligt skäl
Dessa mått kommer att jämföras före och efter interventionen samt mellan vårdcentraler med och utan den obligatoriska screeningrutinen.
Studien är ett försök att översätta välkänd kunskap till praktisk handling med målet att minska det beroenderelaterade lidandet i grupper som idag inte nås av evidensbaserad behandling. Om den strukturerade och automatiserade screeningen visar sig effektiv kan det bana väg för bredare implementering i svensk primärvård, menar Anders Håkansson.
– Vi vet vad som fungerar, nu gäller det att bygga system som gör det möjligt att utnyttja primärvårdens fulla potential för att kunna erbjuda evidensbaserad behandling i tid – och till fler.
Om studien
Projektets titel: Ökad upptäckt av alkoholproblem i primärvård – en kontrollerad interventionsstudie
Huvudsökande: Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum Malmö
Projekttid: Studien inleddes i januari 2025 och avslutas i december 2026.