– Vi vill bidra med ny kunskap om en stor men ofta förbisedd grupp – närstående till personer med alkoholproblem, säger Erica Sundin, utredare på CAN som leder forskningsprojektet ”Psykisk ohälsa bland närstående till personer med problematisk alkoholkonsumtion”.
Att alkohol kan orsaka stora problem för den som dricker är välkänt, men det är först under de senaste decennierna som forskningen intresserat sig för alkoholens negativa konsekvenser för andra än den som själv dricker. "Harm from others' drinking" (HFOD), som det ofta kallas, är idag ett etablerat forskningsfält, men alltjämt finns stora luckor att fylla.
Stora delar av HFOD-forskningen har fokuserat på direkta skador av andras drickande, såsom alkoholrelaterade trafikolyckor, våld, övergrepp och fosterskador – alltså sådant som finns väl dokumenterat och därmed är relativt okomplicerat att mäta. De som drabbas brukar inom forskningen benämnas "concerned significant other" (CSO) som kanske kan översättas till ”bekymrad närstående”.
– Det finns en del forskning på barn till föräldrar som dricker – hur de påverkas, i vilken utsträckning problemen går i arv och så vidare, säger Erica Sundin. Men när det gäller det psykiska välbefinnandet hos vuxna, det som vi nu tittar på, är kunskapen mycket begränsad.
Går på djupet
Det huvudsakliga syftet med det nu aktuella projektet är att öka kunskapen om risken för psykisk ohälsa bland vuxna som är närstående till någon med alkoholproblem. För att nyansera bilden kommer forskarna även att undersöka ytterligare några frågor:
- Varierar risken mellan kvinnor och män?
- Varierar risken beroende på vilken typ av relation den närstående har till den som dricker (partner, barn, förälder, vän eller annan)?
- Vilken typ av psykisk ohälsa riskerar de att drabbas av?
- Hänger risken för psykisk ohälsa ihop med hur allvarligt den närstående upplever problemen?
Det är känt att närstående till personer med alkoholproblem ofta beskriver känslor av nedstämdhet, oro och ångest. Forskning har visat att denna belastning ökar risken för psykisk ohälsa, men i vilken utsträckning detta gäller i den breda befolkningen är i stora stycken oklart.
– Den befintliga kunskapen om psykisk ohälsa i den här gruppen baseras främst på studier av icke-representativa urval, till exempel CSO-personer som rekryterats via vården eller från stödgrupper vilket inte nödvändigtvis säger någonting om hur det ser ut i den allmänna befolkningen.
Unik studiedesign
För att få bukt med den potentiellt bristande representativiteten har Erica Sundin och hennes kolleger utarbetat en studiedesign som med all sannolikhet är unik i sitt slag.
– Vi utgår från självrapporterade enkätdata där över 11 000 vuxna besvarat frågor om närståendeproblem, säger hon. Sedan kopplar vi ihop enkätsvaren med nationella register så att vi kan studera korrelationen mellan enkätsvaren och uppgifter om huruvida de fått behandling för psykisk ohälsa.
Enkätmaterialet kommer från den stora undersökningen ”Vanor och konsekvenser”, VoK, som CAN genomför i samarbete med Karolinska Institutet i syfte att ta reda på hur många vuxna i Sverige som är beroende av alkohol och andra substanser samt hur många som upplever problem relaterade till närståendes konsumtion.
Det analytiska urvalet består av 11 181 VoK-deltagare mellan 17 och 84 års ålder som har samtyckt till att kopplas till registerdata. Av dessa rapporterar 3 271 att de har en storkonsument av alkohol i sitt liv.
– Vi följer deltagarnas psykiska hälsa över tid, fyra år före och två år efter det år som de besvarade enkäten, förklarar Erica Sundin.
Det som studeras i Patientregistret är om deltagarna behandlats på sjukhus och/eller av specialistläkare i öppenvården för diagnoser såsom depression, ångest, stressrelaterade störningar, personlighetsstörningar, beteendestörningar och emotionella störningar. Därutöver analyseras uppgifter från Läkemedelsregistret om användning av receptbelagda läkemedel som är antidepressiva, antipsykotiska, ångestdämpande samt lugnande och sömnmedel.
– Vi kommer förstås inte kunna uttala oss om orsakssamband, men vi kan anta att ohälsa som uppstått efter enkättillfället hänger samman med negativa konsekvenser av andras drickande, säger Erica Sundin.
Svårare mäta stressfaktorer
Allvarlighetsgraden av HOFD bedöms utifrån enkätsvar från ”Vanor och konsekvenser” och delas in i tre nivåer:
- Nivå 1: de som svarar att de har någon i sitt liv som dricker mycket alkohol, men att detta inte lett till negativ påverkan
- Nivå 2: de som svarar att de blivit negativt påverkade (klassificeras som CSO)
- Nivå 3: de som svarar att de blivit mycket negativt påverkade
För att förstå hur en person med alkoholproblem kan orsaka psykisk ohälsa hos närstående används bland annat den så kallade SSCS-modellen (Stress–Strain–Coping–Support). Exempel på stressfaktorer (stressors) och påfrestningar (strains) i denna modell är att relationen blir obehaglig och kan vara aggressiv, bråk om pengar, att personen inte går att lita på och att man är orolig för barnen.
Att just dessa faktorer studerats mindre än till exempel alkoholrelaterat våld eller olyckor kan hänga samman med att de är svårare att mäta då de ofta rör erfarenheter som är kopplade till mellanmänskliga konflikter, oro, osäkerhet och stigma.
– Om vår studie visar att de här människorna har sämre psykisk hälsa än övriga befolkningen är det viktig kunskap, inte minst för yrkesverksamma inom socialt arbete och psykisk hälsa, men även för forskare och beslutsfattare, säger Erica Sundin. Vår förhoppning är att resultaten inte bara ska synliggöra en ofta förbisedd grupp, utan också bidra till att utveckla bättre stödinsatser och förebyggande arbete.
Om studien
Projektets titel: Psykisk ohälsa bland närstående till personer med problematisk alkoholkonsumtion
Huvudsökande: Erica Sundin, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, och disputerad forskare, alkohol- och drogepidemiologi vid Karolinska Institutet
Medsökande: Isabella Gripe, utredare vid CAN och disputerad forskare inom alkohol- och drogepidemiologi, Karolinska Institutet; Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, senior forskningsspecialist och forskargruppsledare, alkohol- och drogepidemiologi vid Karolinska Institutet; Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent i klinisk beroendeforskning vid Karolinska Institutet
Projekttid: Studien inleddes i januari 2025 och avslutas i december 2026.