– Vi vet sedan länge att alkohol ökar riskerna i den här åldersgruppen, men vi vet mindre om vilka policyåtgärder som är mest effektiva, säger Anastasia Månsson, forskningsspecialist vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet, som leder projektet ”Impact of European alcohol policies on injury-related disease burden”.
Studien syftar till att undersöka sambandet mellan restriktiva alkoholpolitiska åtgärder och skadebörda bland ungdomar och unga vuxna i Europa.
Anastasia Månssons forskargrupp har i ett tidigare projekt, då under ledning av kollegan Peter Allebeck, genomfört en liknande studie. Då samlade man in omfattande data om alkoholpolitiken i Europa mellan 1990 och 2020 och analyserade sambandet mellan politik och sjukdomsbörda i olika länder. I den nu aktuella studien utgår de från samma typ av data, denna gång med fokus på alkoholrelaterade skador hos unga i åldrarna 15–29 år.
– Vi riktar in oss på fyra skadeutfall som är särskilt vanliga i den här åldern: självmord, trafikolyckor, våld och oavsiktliga skador, förklarar Anastasia Månsson.
Forskargruppen har byggt upp en unik databas över alkoholpolitiken i 31 europeiska länder under tre decennier. Policynivån mäts genom ett särskilt poängsystem (0–40) som väger samman faktorer som åldersgränser, beskattning, tillgång, reklamförbud och rattfyllerilagar.
Omfattande underlag
Hälsodata hämtas från det globala sjukdomsbördeprojektet (GBD = Global Burden of Disease), som redovisar bördan av närmare 400 sjukdomar/skador och över 80 riskfaktorer – varav alkohol är en. Resultatet visas i antalet funktionsjusterade levnadsår (DALY = Disability-Adjusted Life Years) de olika tillstånden ger upphov till i olika länder. DALY är i sin tur en sammanvägning av antalet förlorade levnadsår (YLL = Years of Life Lost) respektive förlorade friska år (YLD = Years Lost due to Disability).
– Med vårt unika dataunderlag kan vi följa hur skillnader i alkoholpolitik över tid och mellan länder påverkat skadeutfallen, säger Anastasia Månsson.
Genom att analysera sambandet mellan policynivå och skadebörda hoppas forskarna kunna identifiera vilka åtgärder som är mest effektiva – och om effekterna skiljer sig mellan regioner (norra, södra resp. östra/centrala Europa), kön eller dryckeskulturer (vin-, öl- resp. spritländer).
Vill vägleda beslutsfattare
Planen är att beräkna antalet alkoholrelaterade skador och dödsfall per 100 000 unga i olika europeiska länder, år för år från 1990 och framåt. Resultaten delas upp på män och kvinnor och ställs sedan i relation till hur strikta ländernas alkoholpolitiska regler har varit.
– Vårt mål är alltså inte bara att identifiera och förstå sambanden, utan också att bidra med kunskap som kan vägleda beslutsfattare. Om vi kan visa att vissa åtgärder har en tydlig effekt på att minska självmord eller trafikolyckor bland unga, då är det ett starkt argument för att de åtgärderna bör prioriteras.
– Alkoholrelaterade skador är inte slumpmässiga olyckor, utan de är till stor del möjliga att förebygga. Vi hoppas och tror att genomarbetad och evidensbaserad alkoholpolitik kan spela stor roll för att minska lidande och rädda liv bland Europas unga, och då kommer våra resultat att utgöra ett värdefullt underlag.
Analysarbetet pågår för fullt och resultaten beräknas kunna publiceras under 2026.
Om studien
Projektets titel: Impact of European alcohol policies on injury-related disease burden
Huvudsökande: Anastasia Månsson, PhD, forskningsspecialist vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet
Medsökande: Peter Allebeck, senior professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet; Giulio Castelpietra, PhD, överläkare i psykiatri vid Centre Neuchâtelois de Psychiatrie, Marin-Epagnier, Schweiz; Juanita Haagsma, docent vid avdelningen för folkhälsa på Erasmus MC i Rotterdam, Nederländerna
Projekttid: Studien inleddes i april 2025 och avslutas i mars 2026.