Kocken Joakim Almqvist, en av skaparna av den uppmärksammade koncept - krogen Punk Royale i Stockholm och Köpenhamn, fattade i mars 2018 ett beslut om att bryta med alkoholen.
– Jag önskar att jag kan få ett sunt förhållande till alkohol, men jag vet inte om jag kommer att klara av det. Kanske måste jag bli helt ren, säger han.
Joakim Almqvist har gått den långa vägen från uppväxten i Motala till toppen i restaurangbranschen. Redan som 13-åring började han ta extrajobb som diskare efter skolan, men – tvärtemot vad många trodde – valde han bort hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. Istället prioriterade han sitt andra stora intresse och valde naturbruksprogrammet med inriktning på sportfiske.
– Jag kände att jag redan fått in en fot i branschen och tyckte inte att hotell- och restaurangprogrammet verkade ha det driv som jag var ute efter.
Direkt efter skolan började han jobba på en restaurang i Vadstena och det var också där han träffade sin parhäst Kalle Nilsson. Sedan dess har de två jobbat sig igenom restaurangkök över hela landet, alltid sida vid sida. Det blev bland annat en framgångsrik tid på Ölbaren i Åre, men efter några år ville båda byta säsongsarbetet mot något mer varaktigt i Stockholm. De hade hunnit ta rejäla kliv i karriären och en önskan om att driva något eget hade börjat få fäste. Då hade de också hunnit med en kort och mycket omskriven tid hos krogprofilen och programledaren Niklas Ekstedt.
– Jag hade under rätt lång tid levt restaurangliv med party efter jobbet och en helt annan dygnsrytm än många andra. Man kan nog beteckna det livet som rätt hårt, säger Joakim när han beskriver sin tidigare vardag.
Höga krav på sig själv
Och hjulen snurrade inte saktare när Joakim Almqvist och Kalle Nilsson i april 2015 slog upp portarna till Punk Royale på Södermalm. Deras satsning beskrevs då som allt ifrån ”en matshow som måste upplevas” till en ”superhipp konceptkrog som utlovar total överkörning”.
– Vi ville skapa ett helt eget koncept där vi ägde besluten och inte behövde kompromissa. Samtidigt hade jag höga krav på mig själv och jobbade väldigt mycket. Vi ville vara unika och uppfattas som fria kreatörer.
För att orka med kraven, och döva en del av smärtan han kände inom sig, självmedicinerade han med alkohol och kom in i vad han beskriver som en ond spiral.
– Det gick så långt att jag började ta avstånd från människor. Det var som om det fanns en vägg mellan mig och andra. Jag kände mig ofta missförstådd och gick omkring med en otyglad ilska. Det är först nu jag förstått hur dåligt jag mådde och hur bångstyrig jag var.
I mars 2018 satte han sig ned med sina närmaste kompanjoner och berättade hur han kände och att han tänkte bryta med alkoholen.
– Det blev ett helt ärligt och väldigt viktigt samtal som gjort att vi kommit ännu närmare varandra. Jag hade erkänt problemet för mig själv och berättat om det för andra. Det var otroligt viktigt.
Jag har bestämt mig för att vara väldigt ärlig genom hela den här processen och det är klart att det kommer upp många olika tankar.
Han träffade en terapeut som signalerade att ”du kommer nog inte att klara det här själv”, något som tände en gnista.
– Det blev som en katalysator. Jag kände att jag absolut måste fixa det här på egen hand. Att jag ska visa både mig själv och omvärlden att det går!
Han har satt upp ett mål för sig själv om en alkoholfri period, men kommunicerar inte utåt hur lång den är.
– Den kan bli livslång.
Tryggare i sig själv
Sedan han tog beslutet har mycket förändrats. Han känner sig piggare och fräschare, kan koncentrera sig bättre, har mer energi och får saker avslutade, inte bara påbörjade, något som han tidigare kämpat med att förändra.
– Jag är mycket tryggare i mig själv. För första gången kan jag faktiskt känna mig nöjd och till och med stolt över en del av det som jag har gjort. Det har kommit väldigt många bra saker ur det här beslutet och jag har förstått hur många som vill mig väl. Det stöd jag fått är ovärderligt, och jag tror också att mitt beslut fått andra att tänka igenom sin egen situation och kanske begränsa konsumtionen.
Men självklart har det funnits svårigheter.
– Den första tiden efter beslutet hade jag väldigt svårt att sova. Jag låg och resonerade med mig själv och rannsakade mig när det gäller hur jag betett mig mot olika människor.
Han är också öppen med att han varit onykter efter det att beslutet togs.
– Det var bara ångest och dålig energi. Jag var besviken på mig själv och vill inte uppleva den känslan igen. Jag vill ha hundra procent kontroll och kunna resa och umgås över middagar. Jag vill också kunna stå på en nattklubb med något alkoholfritt i glaset.
Vill vara en förebild för yngre
Varje kväll på restaurangen ställs han och personalen inför frågan om hur gäster som blivit för påverkade ska hanteras.
– Det är otroligt viktigt att lita på personalens känsla. Den som säger till får alltid stöd och vi agerar gemensamt. Vi har ett alkoholtillstånd som är otroligt viktigt för oss – så är det bara.
Fysiskt mår han också betydligt bättre. Han somnar lättare och vaknar tidigt, oftast börjar dagen med en lång promenad.
– Plufsigheten bara rann av mig, det var en skön känsla.
Under den här tiden har han även träffat kärleken i sitt liv och är väldigt rädd om sin relation med flickvännen som jobbar på en toppkrog i Köpenhamn där paret nu bor sedan Punk Royale även öppnat i den danska huvudstaden.
– Nu vill jag dela alla upplevelser med henne. Tidigare hade jag ingen uppfattning alls om det här med att dela, jag var nog väldigt egocentrisk.
Något han inte hunnit ta tag i ännu är att ställa lite mer ingående frågor till sin egen familj. Joakim är uppvuxen i vad han betecknar som en ”Svenssonfamilj” där alla är väldigt restriktiva med alkohol.
– Jag skulle vilja veta vad som ligger bakom det. Finns det någon historia här som jag inte känner till?
Han har också förstått att yngre på väg in i branschen ser upp till honom och hans orädda kreativitet inom gastronomin. Det är ytterligare ett skäl till ansvar.
– Jag vill vara en förebild i branschen. Och kanske slutar det här med att jag måste bli helt ren. Jag blir varken glad eller besviken om det är så. Det är vad det är. Och jag har ett extremt ansvar inför mig själv.
Artikeln kommer från Alkoholrapporten 2019