Det säger Felicia Ahlner, folkhälsovetare och doktorand vid Göteborgs universitet, som under flera års tid undersökt olika aspekter av äldres alkoholkonsumtion. Studierna, som ska leda fram till en planerad disputation under våren 2023, har genomförts med stöd från Systembolagets Alkoholforskningsråd.
Felicia Ahlner ingår i den tvärprofessionella forskningsgrupp som byggts kring den så kallade H70-undersökningen som initierades i Göteborg 1971 och idag leds av Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.
H70-studien startade 1971 då man studerade 70-åriga män och kvinnor som var födda vid 1900-talets början och genomförde hälsoundersökningar och ställde frågor om deras liv, något som sedan regelbundet följdes upp. År 2014 var det dags för ett liknande upplägg med nya 70-åringar som nu följs upp. Undersökningen 2014 är den mest omfattande hittills och täcker in allt från frågor om den sociala situationen till magnetröntgen av hjärnan och ryggmärgsprov för att spåra kemiska reaktioner – en tvärvetenskaplig storsatsning. Nu har 70-åringarna födda 1944 också följts upp vid 75 års ålder, en studie som inleddes 2019, men som fick avbrytas till följd av covid 19-pandemin. Efter ytterligare ett avbrott, under pandemins andra våg, avslutades studien i maj 2022.
Att dagens äldre dricker allt mer har hon noterat i en studie som jämför konsumtionsnivån bland fyra grupper av 70-åringar födda 1906–1907, 1922, 1930 och 1944.
– Det som är spännande med resultaten från våra studier är att gruppen som studeras är populations-baserad och systematiskt utvald, vilket ska generera en grupp som representerar Göteborgs 70-åriga befolkning i stort, säger Felicia Ahlner och tillägger:
– När man undersöker konsekvenser av alkohol är det vanligt att man tittar på specifika grupper och inte sällan fördjupar sig just i personer med ett beroende. Att undersöka den här gruppen ger därför en uppfattning om den faktiska utbredningen av sjukdomar och problem i denna åldersgrupp, något som är relevant för arbetet för en god folkhälsa i Sverige.
Tunnare hjärnbark
I den studie där forskarna undersökt effekten av alkohol på hjärnans struktur kunde de se att personer som konsumerar över 250 gram alkohol i veckan hade tunnare hjärnbark jämfört med personer med låg konsumtion (0–50 gram per vecka). 250 gram i veckan motsvarar drygt 20 standardglas (1 standardglas á 12 gram = 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12 cl vin, 4 cl starksprit).
– Vi vet sedan tidigare att ett långvarigt högt alkoholbruk har effekter på hjärnans struktur, men det var spännande att vi kunde se tydliga resultat i vår studiepopulation av personer med varierande konsumtionsnivå, säger Felicia Ahlner.
En slutsats som Felicia Ahlner drar av sitt arbete är vikten av rätt definierade konsumtionsgrupper inom alkoholforskningen. Det har blivit tydligt genom att det – inom den grupp som helt avstår från alkohol – finns två undergrupper som är helt olika vad gäller flertalet demografiska och hälsorelaterade faktorer.
– De som avstått från alkohol hela livet är friskare än de personer som slutat dricka, säger Felicia Ahlner. Det är ett känt faktum att personer som slutat dricka alkohol gör det som en konsekvens av sämre hälsa, och studier som inte kan skilja dessa grupper åt får missvisande resultat.
Det beror på att de som avstått från alkohol under hela livet inte skiljer sig nämnvärt från den grupp som dricker måttligt, förklarar hon.
Den grupp som slutat dricka alkohol är den som är mest drabbad av ohälsa, något även tidigare studier visat.
– Vi kunde se att gruppen bland annat hade sämre självskattad hälsa, svagare greppstyrka och lägre gånghastighet – faktorer som sedan tidigare är kända för att öka risken för att dö i förtid.
Få studier har tidigare fokuserat på den grupp som konsumerar över en satt gräns för riskkonsumtion, något som ingår i Felicia Ahlners arbete.
– Vi kunde påvisa att det även inom den gruppen finns subgrupper med stora skillnader mellan varandra vad gäller hälsa.
”Var lite fördomsfull”
Här kommer Felicia Ahlner in på det som förvånat henne mest när det gäller de nya forskningsresultaten:
– Vi hittade få negativa hälsorelaterade faktorer kopplade till personer som överskred den satta gränsen för riskkonsumtion. När vi delade upp gruppen i subgrupper kunde vi se att gruppen som drack allra mest, mer än 350 gram per vecka, i högre utsträckning var drabbade av leversjukdom och depression, faktorer som tidigare visat sig vara kopplade till alkohol.
Hon påpekar att gruppen som drack mest dock var ganska liten, något som förmodligen påverkat möjligheten att få statistiskt signifikanta resultat.
– I början var jag var nog lite fördomsfull och tänkte att en hög konsumtion hör ihop med ensamhet och utsatthet, säger hon. Men har man sin hälsa i behåll finns heller inget uppenbart incitament för att dra ner på sitt drickande. Den här gruppens konsumtion har förmodligen helt enkelt inte tagit ut sin rätt ännu. Vi vet att en hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjukdom och skador på sikt.
Felicia Ahlner påpekar vidare:
– Riskerna med alkohol läggs ovanpå de redan befintliga problem som åldrandet i sig kan innebära. När kroppen blir äldre ökar risken för sjukdomar i allmänhet. Men även de akuta riskerna av alkohol kan öka när den fysiska förmågan blir allt sämre, det gäller exempelvis fallolyckor och skador.
Hon förklarar:
– Alkoholkonsumtion bland äldre medför risker som beror på att en åldrande kropp är mer känslig för alkoholens effekter, på både kort och lång sikt. Det har att göra med förändringar som mindre vatten i kroppen och en minskande muskelmassa, något som innebär högre alkoholhalt i blodet.
Vidgar perspektivet
Forskningssatsningen fortsätter nu med ett projekt om sambandet mellan alkoholkonsumtion och ökad risk för död i förtid. Men nu vidgas perspektivet till att omfatta sex andra livsstilsfaktorer som kan påverka sambandet.
– Det känns som vi kommer närmare verkligheten, tycker Felicia Ahlner. Det är ju sällan en enskild faktor som ensam bidrar till hela risken för ohälsa och död, utan snarare konsekvensen av en individs samlade förutsättningar och livsstil.
Samtidigt påpekar hon att det är viktigt att ha i åtanke att deltagarna i studien till viss del är en selekterad grupp. De 70-åringar med störst ohälsa väljer förmodligen i större utsträckning att avstå från att delta i den hälsoundersökning som studierna baseras på, och personer med störst sjukdomsbörda kan ha dött i yngre åldrar.
– Det är väldigt spännande att följa de här grupperna och se hur de påverkas av den tid de växt upp och levt i. Det mesta tyder på att man behåller sitt konsumtionsmönster livet igenom, säger Felicia Ahlner.
Det innebär att den höga konsumtionsnivå som noterats bland dagens äldre åldersgrupper idag kan väntas minska i framtiden, då alkoholkonsumtionen bland ungdomar fortsätter att minska.
– Det ska bli intressant att följa utvecklingen. Det är fullt möjligt att vi idag har nått en peak som kan vända i takt med att nya generationer blir äldre.
Under hösten 2022 påbörjas ytterligare en undersökning av en ny grupp 70-åringar födda 1952–1954. När datainsamlingen är klar blir det möjligt att få svar på frågan om konsumtionen i den här gruppen är högre eller lägre jämfört med gruppen 70-åringar födda 1944.