Åsa Witkowski är enhetschef på NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid, ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
NCK har regeringens uppdrag att verka för ökad kunskap på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och erbjuder också handfast stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor via både en mottagning och en nationell stödtelefon.
Och hon är optimistisk.
– Kunskap om våld i nära relationer ingår nu som obligatoriska moment i högskoleutbildningar för åtta olika yrken. Det är en tydlig markering av frågans vikt, säger Åsa Witkowski.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid är en kunskapsintensiv nod för mycket av det arbete som görs för att öka medvetenheten om såväl mäns våld mot kvinnor som våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Verksamheten omfattar hela fältet från akademisk forskning och samhällsinformation till omhändertagande av våldsutsatta kvinnor vid Kvinnofridsmottagningen.
Här arbetar bland annat läkare, samhällsvetare och informatörer – totalt cirka 60 personer. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen som tar emot cirka 40 000 samtal om året.
Här finns Nordens enda professur i ämnesområdet kvinnomedicin med särskild inriktning mot våld i nära relationer, något som ger satsningen ytterligare bredd och akademisk legitimitet.
Värre under högtider
– Vi vet från internationella studier att våldet mot kvinnor och barn ökar under olympiska spel och olika världsmästerskap, och mycket talar för att det är så även i Sverige, säger Åsa Witkowski. Här spelar alkohol sannolikt en stor roll.
Detsamma gäller under stora högtider och semestrar då kvinnan är mer isolerad med förövaren och inte längre har sin arbetsplats som en fristad.
Sambandet alkohol och våld i nära relationer är inte sällan komplext då både förövare och offer kan ha druckit båda två.
Kvinnor självmedicinerar med alkohol för att orka med en våldsutsatt miljö.
– Det är inte ovanligt att kvinnor dricker tillsammans med mannen för att erbjuda sällskap och försöka få lugnet att vara lite längre. Vi vet också att kvinnor självmedicinerar med alkohol för att orka med en våldsutsatt miljö.
Åsa Witkowski förklarar att alkoholbruket ska ses som en folkhälsofråga och att det därför tas blodprov på brottsoffer vid NCK:s mottagning.
– Det är inget vi fokuserar på i det akuta skedet, men det kan ha betydelse för det fortsatta omhändertagandet, säger hon.
Stort samhällsproblem
Att Nationellt Centrum för Kvinnofrid ligger i Uppsala har sin förklaring i att framsynt personal vid Akademiska sjukhuset länge arbetat med frågan och inom ramen för dåvarande Rikskvinnocentrum tidigt identifierade problemet som en kvinnohälsofråga.
– Sedan dess har utvecklingen fortsatt framåt och idag är alla överens om att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem med allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Me too-rörelsen har också rivit barriärer och verkligen visat att alla kan drabbas.
Att allt fler yrkesgrupper, som exempelvis jurister, nu obligatoriskt utbildas i ämnet gör att fler kan ställa frågor om våld i nära relationer.
– Det här är viktigt, fastslår Åsa Witkowski. Våldsutsatta kvinnor kan ha många olika kontakter utan att problemet identifieras. Det är heller inget lätt ämne att prata om då kvinnorna börjat uppleva våld som en normal del av vardagen. Våldet utförs inte sällan av manipulativa personer som pendlar mellan kärleksfullhet och våld, något som vi vet skapar en extrem osäkerhet.
Även med en optimistisk grundsyn konstaterar Åsa Witkowski att det fortfarande råder stor okunnighet i samhället om varför det är så svårt för en kvinna att lämna en våldsam man.
Alkohol ökar skammen
– Det finns ingen situation som är så farlig för en kvinna som när en våldsam förövare inser att kvinnan är på väg att lämna honom, säger hon. Här måste samhällets stöd förbättras. Många stannar kvar för att de då upplever att de kan ha någon form av kontroll över vad som händer. Finns även alkohol med i sammanhanget kan skammen och skulden hos offret förstärkas ytterligare.
Numera får nästan alla gravida kvinnor frågor som rör upplevelser av våld i nära relationer, något som gläder Åsa Witkowski som tidigare varit verksam som barnmorska.
– Vi frågar om så mycket att det inte blir så laddat längre. Det är en utveckling i rätt riktning.
Det var i sitt arbete vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset som Åsa Witkowski först kom i kontakt med våldsutsatta kvinnor och fick ett starkt engagemang.
Idag har hon stor nytta av att ha en djup kunskap om vad som behövs i vården.
– När det gäller så här emotionella frågor är det extra viktigt med ett strukturerat omhändertagande med checklistor som gör att alla vet sin roll i kedjan kring den utsatta kvinnan. Det måste också finnas en förståelse för att det, även med olika typer av stöd, tar tid för en kvinna att komma ur en normaliseringsprocess som pågått länge.
Kvinnofridslinjen erbjuder stöd
Kvinnofridslinjen – 020-50 50 50
Till Sveriges nationella stödtelefon kan även närstående, vänner och personer som möter våldsutsatta kvinnor i sitt yrke ringa.
Stödtelefonen har öppet dygnet runt, samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen. Det går att vara helt anonym och de som tar emot samtalen är socionomer och sjuksköterskor som är vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. Personalen har också tillgång till tolkservice på de flesta språk som talas i Sverige.
Utbildning är en hörnsten i verksamheten
Utbildning är en central del i NCK:s verksamhet. Nationellt Centrum för Kvinnofrid erbjuder utbildningar till både studenter och yrkesverksamma som behöver öka sin kunskap om våld inom ramen för sitt arbete. NCK medverkar också regelbundet i olika grundutbildningar på universitets- och högskolenivå. NCK tar även emot uppdrag från myndigheter och organisationer och kan fungera som stöd vid utbildningssatsningar och/eller medverka som föreläsare.
Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet
Vid NCK analyseras forskning och erfarenhetsbaserad kunskap i syfte att identifiera framtida behov av forskningsinsatser och metodutveckling. NCK:s rapportserie och kunskapsbank på webben är viktiga delar i arbetet med att sprida forskningsinformation och ny kunskap om våld mot kvinnor.